folksuveräniteten segrar över maktdelningen: 1969–1989 1906. Det är inga rättspolitiska eller större frågor som de yngre driver. ”Det är lite udda, i många andra grupperingar är det de yngre som är radikala och driver på. I dag lever vi i enCV-kultur!”1001 Bo Broomé (1936–2014), president 1987–2000, läste juridik i Lund och tog sin examen 1962. Han satt ting i Oxie och Skytts domsaga 1962–65 och blev sistnämnda år fiskal i Skånska hovrätten. Han togs tidigt i anspråk för lagstiftningsuppgifter. Redan 1969 kom han att ingå i Valter Åmans grundlagsberedning, vars sekretariat till alla delar bestod av hovrättsjurister från Malmö (Erik Holmberg, Carl Herman Bergh, Bo Broomé, Claes Eklundh). Beredningen lade 1972 fram sitt slutbetänkande (SOU1972:15), vilket låg till grund för vår regeringsform 1974. Mellan åren 1972–83 gjorde han en framgångsrik karriär i Justitiedepartementet från sakkunnig till statssekreterare 1981. Två år senare utnämndes han till justitieråd i Högsta domstolen, ett ämbete han till mångas förvåning lämnade för att i stället bli president i Skånska hovrätten. Broomé tillhörde inte i första hand de socialt utåtriktades skara. Som ungkarl levde han också privat ett tillbakadraget liv. Hans presidentår 1987–2001 präglades i hög grad av de stora förändringarna i omvärlden inte minst Sveriges anslutning till EU1995 men också i hovrätten med teknikutvecklingen genom datoriseringen. År 2000 utsågs han till hedersdoktor vid Juridiska fakulteten i Lund. Hans svaghet ansågs vara ”oviljan att ställa upp i sociala sammanhang, träffa människor, representera och knyta sociala kontakter”.1002 Domarkollegorna såg honom ”som elitistisk på ett oskuldfullt sätt”. ”Han var ingen retoriker, men han sade ofta intelligenta och kloka saker.”1003 Däremot fortsatte han efter pensioneringen att döma och mottog gärna uppdrag som domare i hovrätten. 1001 Ylva Norling Jönsson, intervju 2.10.2021. 1002 Aspelin 2007 s. 269. 1003 Boel Havelius, intervju 2.10.2021. 449 Presidentporträtt: Bo Broomé
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=