”juristsvenskan” och hovrättsspråket moderniseras Ett antal jurister och språkvårdare tillfrågades av redaktionen för Svensk Juristtidning i frågan. De flesta var positiva, även om det även bland dem fanns reservationer. Kjellin hade också presidentkollegor som var uttalat kritiska. ”Det egentliga resultatet vore, att språket bleve fattigare, mera enformigt. Nivellering är tidens lösen. Allt förflackas, blir vardagligare, mer stillöst och slätstruket. Är det nödvändigt, att språket följer med?”, frågade Knut Elliot, president i Hovrätten för Nedre Norrland.951 De yngre juristerna i Skånska hovrätten anslöt sig till kritiken mot det märkliga språket. Exempelvis noterade Erland Aspelin under aspiranttiden i slutet av 1950-talet att verbens pluralformer fortfarande användes liksom ett antal föråldrade uttryck som ”såvitt nu är ifråga, enkannerligen, alldenstund, förty, omständigheterna giva vid handen”.952 Kjellin vidareutvecklade sin kritik mot det föråldrade språket i ett debattinlägg 1960. ”Domstolar och administrativa myndigheter kan inte rättfullgöra sina uppgifter om de uttrycker sig på ett språk som är föråldrat och mera väsentligt skiljer sig från vad som är allmänt språkbruk”, framhöll han. ”De behöver ett tidsenligt språk och därtill ett språk som är klart, enkelt och uttrycksfullt.”953 Kanslispråket krävde en modernisering. ”Till nutidens svenska folk bör talas på nutidens språk.”954 Debatten fortsatte när förslaget om regeringsform presenterades 1963. 951 Knut Elliot, ”Språklig utveckling” i Svensk Juristtidning 1959 s. 286. 952 Erland Aspelin, ”Vägen till domarämbetet. Funderingar kring den rättsbildade domaren” i Ratio omnia vincit. En vänbok till Trygve Hellners, Malmö: Hovrätten över Skåne och Blekinge, 1998, s. 19. 953 Björn Kjellin, Kan våra myndigheters språk moderniseras?, Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård, 22, Stockholm 1960. 954 Erik Wellander, ”Förslaget till ny regeringsform. Några språkliga kommentarer” i Svensk Juristtidning 1963 s. 411. 423
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=