folksuveräniteten segrar över maktdelningen: 1969–1989 att använda de hävdvunna pluralformernade binda, de bundo osv.”948 Ville man skriva mera personligt och ”hålla betänkandet i en livligare och ledigare ton” var talspråkets former de binder, de band, ”ett verkningsfullt medel i denna strävan”. När Björn Kjellin kom till hovrätten sensommaren 1958 aktualiserade han en modernisering av juristsvenskan, framför allt avskaffandet av verbens pluralformer.949 Han höll också ett föredrag om ”Juristsvenska” både iMalmö-Lunds Juristförening och Göteborgs Juristklubb. Överallt i samhället hade man övergått till singularformerna. ”Det kan därför knappast diskuteras, omman bör övergå till att enbart använda singularformerna i de judiciella och administrativa myndigheternas språk. Vad frågan gäller är endast, vid vilken tidpunkt denna övergång bör göras och på vad sätt den bör åstadkommas.” ”Det bör nog erkännas att de senaste decennierna har medfört en förenkling och förbättring av myndigheternas språk. Men den utvecklingen bör drivas vidare, ty den stigande arbetstakten gör det nödvändigt att äga tillgång till ett enkelt, tydligt och uttrycksfullt språk. Härtill duger varken gammal kanslischwedisch eller någon modernistisk pratig stil. Kanslispråkets värdefulla egenskap att vara otvetydigt bör bevaras, men denna stilart bör samtidigt göras enklare och snabbare. Inte minst gäller detta för domstolarna, som genom rättegångsreformen har ställts inför nya krav på att i sina domar ge ett riktigt, nyanserat och för allmänheten fullt begripligt uttryck för skäl och domslut. Ett led i denna fortsatta språkutveckling är en allmän övergång till att använda enbart predikatverbets singularformer.”950 Det fanns enligt Kjellin ingen anledning att dröja med denna reform särskilt som ett antal omfattande lagkomplex var under utarbetande, exempelvis ”den sammanslagna brottsbalken och skyddslagen, jordabalken, jorddelningslagen och, inte minst, en ny regeringsform”. Tiden var inne att genomföra den på de rättsområden som återstod. 948 Erik Wellander, Kommittésvenska. En undersökning och ett försök till riktlinjer. Bilaga till trycksakskommitténs betänkande, SOU1950:26. 949 Björn Kjellin, ”Språklig utveckling” i Svensk Juristtidning 1959 s. 103 ff. 950 Kjellin 1959 s. 105. 422
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=