folksuveräniteten segrar över maktdelningen: 1969–1989 Borgmästaren i Säter Arvid Ulrich, som åren kring sekelskiftet 1900 hade tjänstgjort vid protokollet i Svea hovrätt946 ställde i en artikel samman den ”hovrättsslang” som förekom inom hovrättens väggar.947 Även om sammanställningen ger en intressant bild av språket i både rum och verksamhet i Svea hovrätt var den tillämplig också på Skånska hovrätten. Här några exempel: När hovrättsjuristerna arbetade kollegialt satt de.Man sa att ”hovrättensitter” i överläggning; ”han sitter i föredragningen”, ”Hovrättsrådet sitter i plenum” och fiskalen ”sitter i protet”, dvs. vid protokollet. ”Sitter divisionen än?” ”Nej den har rest sig”. Hovrättsjuristernas slangspråk utvecklades främst av de yngre fiskalerna. Det fanns olika kategorier av fiskaler. Om fiskalen eller fiskus kanske inte var lämplig som fiskal var vederbörande ett notarieämne och kunde få sluta sompetad fiskal, dvs en ”som förbigåtts till e.o. fiskal i hovrätten” eller ensprucken fiskal, som ”befunnits olämplig till fiskalstjänst”. I talspråket skilde man mellan en Ren jurist, som gick hovrättsvägen, dvs. tjänstgjorde ”i rent juridiskt verk”, som till exempel Skånska hovrätten, och enHalvjurist, dvs. ”en som ej går i rent juridiskt verk”. Hovrättskarl kallades ”en som tjänstgör i Hovrätten; däremot säges aldrig t.ex. Kammarrättskarl etc.”. En hovrättskarl förutsattes vara vårdat klädd, annars sades om honom: ”Han är just inte vidare hovrättsklädd”. Man kunde också säga om vederbörande att ”han har riktiga hovrättsmanér”. Ansågs man ”lämplig för Hovrätten i avseende å yttre uppträdande”, var manhovrättsmässig. En begåvad hovrättskarl kunde benämnas Hovrättsljus. Då var vederbörande samtidigt ”en styvkasusknäckare”, ellerknäckare, ”som kunde utreda rättsfall”. Festliga tillställningar med fiskaler som deltagare kallades fiskalsgask. Det var inte alla fiskaler som ansågs sig ha tid för sådana nöjen. I Stockholm kunde man säga: ”Ska du gå med på Opris?” ”Nej jag ska hem och rubba”, dvs. skriva rubriker. Rubriken var den inledande koncentrerade 946 Hjalmar Gullberg, Justitiematrikel 1914, Stockholm: A.-B. Hasse W. Tullbergs Förlag, 1914, s. 351 f. 947 A. Ulrich, ”Ord och uttryck från tal- och skriftspråk i Kungl. Svea hovrätt” i Språk och stil. Tidskrift för nysvensk språkforskning, Årg. 7, Stockholm 1907, s. 169 ff. 420
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=