folksuveräniteten segrar över maktdelningen: 1969–1989 rättskipningen. De dominerar helt och är överlägsna i meriter. Vart tar alla de duktiga pojkarna vägen då? Jo, de söker sig till områden där det finns mer penningar”, konstaterade Landahl uppgivet.944 De som stannade kvar kände sig aldrig ”mobbade”. De manliga juristerna var ”alltid snälla och trevliga men de har alltid varit oförstående beträffande deltidsarbete”. Tore Landahl var emellertid en representant för ”den nya tiden”. För honom var det ”helt OK” med deltid. Boel Havelius tillhörde demsomkombinerade domarkarriären med ”en del barnledighet, tre barn”.945 Men kollegorna uppfattade det som om man inte var lika ambitiös om man arbetade deltid. Ett av hovrättskulturens mer särpräglade fenomen var det interna professionella språk med facktermer som juristerna i hovrätten använde sig av. Det juridiska språket var en av kulturens djupstrukturer – egentligen med rötter tillbaka till den latiniserade värld som utvecklats redan under tidigmodern tid. Under slutet av Kristianstadsperioden uppmärksammades detta formella språk genomde ändrade skriv- och rättstavningsregler som genomfördes av ecklesiastikministern Fridtjuv Berg. Han utfärdade ett kungligt cirkulär 1906 som föreskrev en ny rättstavning för svenska språket. Bland annat skulle f, fv och hv för v-ljud ändras till v (med bibehållande av grundformens v i böjningsformer framför t och s utom i ordet haft). Påföljande år (1907) utkom ett kungligt cirkulär som föreskrev att ”samtliga förvaltande ämbetsmyndigheter i riket [skulle] avfatta sina skrifter i klara, korta meningar och således undvika invecklade satsbyggnader och onödiga upprepningar samt i övrigt söka tillägna sig ett klart och enkelt skrivsätt”. 944 Intervju i SDS29.10.1987. 945 Boel Havelius, intervju 2.10.2021. 419 ”Juristsvenskan” och hovrättsspråket moderniseras
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=