juridik och politik Målet överklagades till hovrätten och Björn Kjellin fattade själv pennan i hovrättens dom: Decennierna som följde fram till Sveriges ansökan ommedlemskap i EU innehöll för domarnas vidkommande en återkommande diskussion om förhållandet mellan juridik och politik. Inte minst fördes diskussioner om den svenska domarkarriären och domarnas kontakter med den politiska sfären antingen som rättssakkunnig i departementen eller som utredare i lagstiftningsfrågor. Bo Broomés karriär i departementet slutade som statssekreterare innan han utnämndes till justitieråd och därefter till president i Skånska hovrätten. Han har själv gjort en välavvägd analys av domstolsjuristernas kontakter med den politiska sfären.934 Av domstolsjuristen i kanslihuset krävs ”i princip lojalitet mot den politiske arbetsgivaren”. Han underströk betydelsen av en klar rågång mellan (domstols) jurister med opolitisk ställning och sådana som rekryteras för sin politiska inställnings skull”, dvs. tjänstemännens roll i departementet och frågan om utnämning av dem till domartjänster. Broomé pekade på kanslihuskarriärens betydelse för domarkarriären. ”En stor andel av ledamöterna i Högsta Domstolen och Regeringsrätten har sålunda ett förflutet som tjänstemän i departementen, främst justitie- och finansdepartementen. Också posterna som hovrättspresident och kammarrättspresident befolkas av personer med kanslihusbakgrund., för närvarande (december 1995) bland annat tre f.d. statsråd och två f.d. statssekreterare”.935 933 Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 21.4.1975 (DB4107). 934 Bo Broomé, ”Domaren som tjänsteman hos politiker” i 35 års utredande: En vänbok till Erland Aspelin[DUS1996:1], Malmö: Departementens utredningsavdelning i Malmö, 1996, s. 65 ff. 935 Broomé 1996 s. 74. 413 ”Domstols avgörande skall grundas på lag. Vid lagens tillämpning har domstolen att fästa vikt vid motivuttalanden som riksdagen har godkänt. Kravet att rättskipning såvitt möjligt skall vara enhetlig leder till att högsta domstolens avgöranden, om än ej formellt bindande, bör vägleda övriga domstolar. Andra uttalanden, såsom föredrag av enskilda personer, utläggningar i massmedia och så kallade aktuella strömningar, saknar däremot varje betydelse som rättskälla.”933
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=