folksuveräniteten segrar över maktdelningen: 1969–1989 vinnlade sig också särskilt om de yngre domarnas utbildning och framtid. Han var mån om att skapa förutsättningar för fiskalerna och assessorerna att förkovra och meritera sig på olika sätt, t.ex. genom fortsatta studier och arbeten i statliga utredningar. Hans djupa engagemang visade sig också i hans aktiva medverkan i arbetet vid den juridiska fakulteten i Lund, i vars utbildningsnämnd och fakultetsstyrelse han var ledamot ett antal år. Fakulteten utnämnde honom till juris hedersdoktor 1989. Den stiftelse, som tillkom vid hans pensionering och bär hans namn, delade under ett antal år ut stipendier till studenter som belöning för bra examensuppsatser. Tore Landahl avled i Malmö 2010, 89 år gammal. Lennart Geijers domstolsreformer innefattade även hovrätterna. Den 1 januari 1977 infördes nämndemansinstitutionen i hovrätt. I brottmål och familjemål blev hovrätten domför med tre lagfarna domare och två hovrättsnämndemän. Reformen som också gav dessa nämndemän enskild rösträtt mottogs med stor skepsis i Skånska hovrätten. President Kjellin sade uppriktigt till nämndemännen vid en välkomstceremoni att de inte var välkomna i hovrätten.925 Han såg nämndemännen som en självklar del av underrätterna, men inte i överrätterna. Hovrättsnämndemännens enskilda rösträtt i en kollegial domstol ifrågasattes också av yrkesdomarna.926 Ett av problemen var att nämndemännen varierade i kvalitet, ”allt från galningar till nämndemän som var alltför fogliga”. Boel Havelius såg dem mer som medborgarvittnen, ”en främmande fågel utan tradition i rättsordningen”.927 925 Kjell Å Modéer, Den svenska domarkulturen – europeiska och nationella förebilder, Lund: Corpus Juris Förlag 1994, s. 65. 926 Hovrättsrådet Allan Ekström, Motion 1980/81:196 av Allan Ekström (M), om begränsning av nämndemäns medverkan i hovrätt. 927 Boel Havelius, intervju 2021-10-02. 409 1970-talets demokratireformer: Nämndemän i hovrätt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=