bakgrund Samtidigt motionerades om att denna kammarrätt skulle placeras i Malmö,918 som var en ”centralort för de tätbefolkade sydliga länen och har goda kommunikationer med närliggande städer och landsbygden”. Dessutom såg motionärerna en möjlighet i att rekrytera personal från Skånska hovrätten, länsstyrelsen och tingsrätten. Vid den planerade utbyggnaden av hovrätten – dvs. huset vid Västergatan, som stod färdigt 1977 – skulle lokaler kunna avsättas där för kammarrättens behov. Motionärernas krav blev dock inte förverkligat. I stället inrättades Kammarrätten i Göteborg.919 Också grundlagarna reformerades. Enkammarriksdagen ersatte 1800talets tvåkammarsystem genom en ny riksdagsordning 1970 och en ny regeringsform 1974/75. Regeringsformen legitimerade folksuveräniteten. Dess portalparagraf slog fast att all offentlig makt utgår från folket genom dess representanter i riksdagen. I Svensk juristtidning 1975 konstaterade regeringsrådet Gustav Petrén att domstolarnas ställning hade försvagats genom den nya regeringsformen.920 Domstolarna fick inte ett eget kapitel i den nya grundlagen. De var underställda riksdagen och de politiska lagförarbetena blev domarnas främsta källa. Ett annat exempel på domstolarnas politisering under perioden gällde förslaget om inrättande av en central myndighet under justitiedepartementet, Domstolsverket.921 Förslaget resulterade i en massiv kritik från domstolarna, som i detta såg ett ytterligare intrång i domstolarnas självständighet. I Skånska hovrätten gick presidenten i bräschen för kritiken. Hovrättens förslag till yttrande tillsändes inte bara samtliga ledamöter i hovrätten utan också samtliga tingsrätter i hovrättsområdet. För många jurister – inte minst i Skånska hovrätten – upplevdes den nya administrativa centralmyndigheten för domstolsväsendet som ett hot mot domarnas självständighet. Presidenten Björn Kjellin, som hade sina förebilder i Natanael Gärdes och Karl Schlyters rättsstatssyn reagerade kraftfullt mot den nya utvecklingen. 919 Förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. 920 Gustaf Petrén, ”Domstolarna enligt 1974 års regeringsform” i Svensk Juristtidning 1975 s. 1 ff. 921 Central, regional och lokal domstolsförvaltning m.m: Betänkande avgivet av Domstolsstyrelseutredningen (Ju 1973:21), Stockholm: Justitiedepartementet, 1974. 405
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=