björn kjellin och remissyttrandena: kampen för human lagstiftning Strävandena att inom Förenta Nationerna och Europarådet befästa de mänskliga rättigheterna måste ses mot bakgrunden av de erfarenheter som folken och staterna gjort under de båda världskrigen. Vissa strävanden i samma riktning har förekommit också i svensk lagstiftning. Sålunda får t.ex. revisionen av tryckfriheten 1949 och införandet av en lagstadgad asylrätt 1954 ses mot bakgrunden av de erfarenheter som hade gjorts under andra världskriget och efterkrigsåren.”862 För Kjellin var det därför naturligt att detta arbete fullföljdes genom bestämmelser om medborgerliga rättigheter i den svenska grundlagen. Hademaktbalansen varit den viktiga frågan i 1809 års regeringsform var i det moderna demokratiska samhället grundlagsskyddet för den enskilde mot maktövergrepp och möjligheterna att värna statsskicket mot omstörtningsförsök enligt honomde främsta frågorna. Kravet på individuella rättigheter framställdes vid en tidpunkt då den starka välfärdsstatens intressen prioriterades i förhållande till den enskildes rättsställning.863 Remissyttrandet rörande avskaffandet av föräldrars rätt att aga sina barn (6 kap. 3 § föräldrabalken) präglades också av Kjellins åsikter. Hovrätten ansåg att stadgandet utgick från ”en föråldrad uppfattning om uppfostrans mål och medel. Det ser förhållandet mellan föräldrar och barn som en konfliktställning. Det synes förutsätta att uppfostran går ut på att bringa barn till lydnad och underkastelse. Vad man framför allt saknar i paragrafen”, framhöll hovrätten, ”är den moderna inställning till uppfostrans mål att skapa friska, självständiga och mogna människor som kommit till uttryck t.ex. i principerna för de skolreformer som pågått under de senaste årtiondena”.864 Enligt hovrätten skulle man i lagtexten överhuvud inte antyda korrektionsmedel, utan istället i positiv anda uttala att föräldrarna skulle ”städse iakttaga barnets bästa, giva det trygghet och ett gott föredöme”. Föräldrarna ska ju i alla väder stå på barnets sida. ”Hur skall jag kunna klara mig i livet om inte ens mina föräldrar håller på mig?” frågade sig hovrätten – genom presidentens penna – i det presumtivt agade barnets 862 HSBA: Remiss nr 21/1963, 1.6.1964, E V:45. 863 Kjell Å Modéer, Juristernas nära förflutna, Stockholm: Santérus Förlag, 2009, s. 257 ff. 864 HSBA: Remiss nr 5/1966, 14.2.1966. 376
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=