rättsordningen under den danska tiden: före 1658 Onsjö redan tidigt kallats härader, medan andra, såsom Villand, Blekinge och Lister utgjort smålandskap.14 Socknarna definierades geografiskt när kyrkan på 1100-talet blev strängare i sina krav på att befolkningen skulle betala tionde. Då behövde det vara reglerat vilken gård som skulle bidra till vilken kyrka. Detta ledde till att en ”mera genomgripande sockenbildning – som relativt snabbt tycks ha blivit territoriell – av allt att döma [ägde] rum under perioden 1150–1300, där 1200-talet framstår som den stora stenkyrkobyggnadsoch sockenbildningsperioden i Norden.”15 Långt fram i tiden fanns vissa oöverensstämmelser mellan sockenoch häradsgränser, så att olika delar av en kyrkosocken hörde till olika jordebokssocknar och därmed olika härader och ibland även olika län.16 Häradernavar ändå viktiga även i den kyrkliga organisationen.De skånska kontrakten, som är en enhet av ett antal församlingar, har samma namn som häraderna och hade en häradsprost som främste präst.17 I den världsliga organisationen kom häraderna att in på 1900-talet utgöra grund för domkretsindelningen på landsbygden men också för bl.a. skatteväsendet, den militära kompaniindelningen och väghållningsdistrikten. Denna utveckling tog slut med kommunreformerna på 1960- och 70-talen och tingsrättsreformen 1971. Kungen hade antagligen representanter i de danska häraderna från omkring 1200. Där fanns häradsfogdar från 1300-talet och framåt, men inte förrän på 1400-talet blev de häradstingens ledare. Omkring 1300 fick landstingen en av kungen vald landsdomare. I städerna fanns ett byting, 14 Sahlgren 1920, jfr även Gunnar Wetterberg, Skånes historia I. 11500 f.Kr.-1375 e.Kr., Stockholm: Bonniers, 2016, s. 244 ff. 15 Brink 2016 s. 33. Se också Dick Harrison, Sveriges historia 600-1350, Stockholm: Norstedts, 2009, s. 167 ff. 16 Underdånigt betänkande angående reglering af oregelbundenheter i rikets administrativa, judiciela, ecklesiastika och kommunala indelningar, Stockholm: Norstedts, 1882, s. III f. samt avseende Blekinge och Skåne s. 127 ff.; Bengt Nordahl, ”Härads- och sockengränser. Och andra gränsproblem inom Svalövs kommun” i Släkt och Bygd 1998:2 s. 2 ff. 17 Se t.ex. Gunnar Carlquist, Lunds stifts herdaminne. Från reformationen till nyaste tid, 1943-. 35 Medeltida rättsordning och dömande
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=