rättegångsreformen och dess konsekvenser möblering fick man inte bara från de nya hovrättsbyggnaderna i Göteborg och Sundsvall utan också genomdiskussion i frågan sompublicerats genom artiklar och notiser i Svensk Juristtidning. Andra avdelningen med lagmannen Hugo Backman som ordförande fick sina lokaler i byggnadens västra del i ett rum mot Malmöhus. Den nya tredje avdelningen fick lagmannen Gunnar Nilsson som ordförande och inrymdes i de lokaler som senare blev bibliotek i byggnadens östra del. Det fanns bara ett gemensamt ledamotsrum. Det förorsakade gnissel mellan ledamöterna. ”Jag disponerar en låda i bordet, men den kan jag bara dra ut för den händelse hovrättsrådet Backman inte är där”, undslapp sig hovrättsrådet Tage Lundquist vid något tillfälle. Sedan nya rättegångsbalken börjat tillämpas blev en av hovrättens avdelningar samtidigt ”Blekingeavdelning”. Den uppgiften gick på årlig cirkulation mellan avdelningarna. Det innebar tingsresor till Karlskrona och Karlshamn.793 Många av målen var säregna. Målen från Listerlandet var inte sällan egendomliga.794 Rubriken är formulerad av Lennart Frii. ”Stöd för vårt rollspel hittar vi i balkar ochNJA-exegetiken. Vissa ledamöter medtar arkivhäften för fortsatt förkovran”, skrev han.795 Dessa resor till hovrättsdomsagans periferi, främst till Karlshamn och Karlskrona, uppfattades av de flesta som en förvisning. ”Tre dagar i Blekinge var mer än nog”, konstaterade Erland Aspelin.796 Blekingetingen var en konsekvens av nya rättegångsbalkens förfarandeprinciper. Redan Processkommissionen hade 1926 förutsett att hovrätterna utifrån muntlighetens och omedelbarhetens grundsatser skulle 793 Aspelin 2007, s. 261. 794 Aspelin 2007, s. 292. 795 Lennart Frii, ”Hovrättsresa till Blekinge” i Olle Ekstedt & Lennart Frii (red.), Boken till Eva: En minnesbok vid Eva Bergs pensionering, Malmö 2001, s. 55 796 Aspelin 2007, s. 198. 347 Hovrättsting i Blekinge – ”ett resande juristsällskap med rätt att döma”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=