efterkrigstidens hovrätt: 1945–1968 •resning i esarpsmålet 1947 Landsfogden Eliason sökte ändring i Skånska hovrätten. Det slutliga avgörandet i detta mål ägde rum under intensiv mediabevakning i Skånska hovrätten i slutet av mars 1948, dvs. när den nya rättegångsbalken trätt i kraft. President Wieslander satt ordförande och ”kvartetten” bestod av hovrättsråden Håkan Moberg och Carl Bergström, assessorn Olof Hegrelius och tingssekreteraren Allan Sandberg. Hovrätten höll muntligt förhör i målet och fann i sitt slutliga utslag den 14 maj samma år ej skäl att göra ändring i det överklagade utslaget i anledning av Eliasons talan.786 Advokaten Bjure-Dehlén, som i resningsmålet förordnats som offentlig försvarare för Nils Andersson, hade också överklagat häradsrättens avgörande. Häradsrätten hade nämligen ”prutat” på hans begärda ersättning. Hovrätten ändrade utslaget i denna del och tillerkände honom 6 000 kronor för det biträde han lämnat Nils Andersson i häradsrätten. Ersättningen stannade å statsverket. När hovrättens ledamöter och kanslipersonal i början av januari 1948 vandrade tillbaka till hovrätten efter traditionell hovrättspredikan i S:t Petri kyrka inleddes en ny period i den svenska rättskulturens historia. Med införandet av rättegångsbalken följde nya förfarandeprinciper – inte minst muntligheten, som innebar att det inte bara var domarna som spelade en huvudroll i processen. I brottmålen skulle nu en s.k. ackusatorisk processprincip tillämpas. Hade domaren i den inkvisitoriska processen spelat huvudrollen var nu processen i stället partsstyrd. Åklagare och advokater hade i den nya ordningen tilldelats viktiga roller. Domarens roll var mer passiv. Det var något av ödets ironi att Karl Schlyter som varit en av den moderna rättegångsreformens ledande gestalter inte som president fick uppleva dess genomförande. I stället fick alltså Ivar Wieslander sjösätta det stora projektet. Wieslander fick tidigt kontakt med processrättsprofessorn Karl Olivecrona i Lund och genomförde också tillsammans med 786 Bengt Jerlov, ”’Helt om’ i Esarpsmålet när ny rättegångbalk angav tonen” i Tidskriften AdvokatenÅrgång 67 2001, Nr 4, s. 25 ff. 343 Rättegångsreformen och dess konsekvenser
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=