rättsordningen under den danska tiden: före 1658 Sedanurminnes tid var Danmark indelat i tre landsdelar, Skånelanden med Bornholm, Själland inklusive Lolland-Falster, samt Jylland med Fyn. Dessa tre landsdelar hade var sin lag och var sitt landsting, i Lund, Ringsted respektive Viborg.9 Landsdelarna var indelade i härader, som i sin tur var indelade i socknar. Landstingen och häradstingen hade mer omfattande funktioner än de vi idag förknipparmed en domstol; där ägde även rådslag i andra typer av frågor rum.10 Det finns olika teorier om hur socknar och härader bildades. Den rådande tolkningen är att det är fråga om bygder, där centralorter bildades, kanske genom att en storman byggde en kyrka eller att bygdens befolkning samlades kring en tingsplats.11 Det finns mycket som talar för att bygderna ursprungligen hölls samman genom floder och åar, men dessa vattendrag kom sedan ofta att utgöra gräns mellan häraderna, som i stället hade en högt belägen tingsplats som centralpunkt.12 Det har påståtts att häraderna fått sina gränser i vattendragen ”genom maktspråk på administrativ väg”,13 men det kan lika väl vara så att befolkningen riktade sitt intresse åt två håll samtidigt, mot vattendragen för kommunikation med omvärlden och mot de högre belägna, mera skyddade platserna för tingssammankomster och försvar. T.ex. är Rönnebergs härad avgränsat av Råån och Saxån med Rönneberga backar som gammal tingsplats. Det ska också noteras att häraderna i hovrättens nuvarande domkrets sannolikt har olika tillkomsttid, där vissa, såsom Rönneberg, Luggude och 9 Morten Kjaer och Helle Vogt, En dansk retshistorie, København: Ex Tuto, 2020, s. 72 f. 10 Kjær och Vogt 2002 s. 78 ff.; se till vikingatidens tingsorganisation Alexandra Sanmark, Viking Law and Order. Places and Rituals of Assembly in theMedieval North, Edinburgh: Edinburgh University Press, 2017. 11 Stefan Brink, ”Sockenbildningen i Sverige. Forskningsläget 25 år senare” i Riksarkivets årsbok 2016, s. 23 ff.; se härtill även Stefan Brink, Sockenbildning och sockennamn. Studier i äldre territoriell indelning i Norden, Uppsala: Gustav Adolfs akad. 1990 samt betr. häraderna Sven Tunberg, Studier rörande Skandinaviens äldsta politiska indelning, Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1911. 12 Jöran Sahlgren, ”De skånska häraderna och deras namn. En översikt” i Namn och bygd, 1920, s. 54 ff. 13 Sahlgren 1920 s. 62. 33 Land, härad och socken
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=