hovrätten under beredskapsåren 1939–1945 domstolen från allmänheten, parter och vittnen. Utanför denna placeras på fasta platser för parterna och en vittnesplats i mitten, varigenom vittnena komma på tillräckligt långt avstånd från ordföranden för att tvingas tala högt och på ungefär samma avstånd från alla rättens ledamöter. Domarbordet bör anordnas så, att samhörighetenmellan domare och nämnd markeras. Notarierna böra inte inskjutas mellan domare och nämnd utan kunna lämpligen sitta vid ett bord som förbinder ordförandens plats med vittnesplatsen.”761 Sessionssalarnas inredning och de rättsliga aktörernas rumsliga placering i rättssalarna blev föremål för en särskild diskussion under senare hälften av 1940-talet.762 I Danmark skärptes det politiska trycket av de tyska ockupanterna i augusti 1943 och i oktober tvingades närmre 10 000 judiska flyktingar att fly till Sverige. Inom justitiedepartementet utarbetades i november samma år en promemoria angående lagstiftning mot rashets m.m. Med rashets förstod hovrätten ”upphetsande till hat eller ovilja mot en befolkningsgrupp på grund av dess härstamning”. ”Inomhovrätten har tvekan uttalats angående behovet och gagnet av en sådan lagstiftning i vårt land”, men hovrätten fann övertygande skäl att en sådan kom till stånd och hade ingen erinran mot förslagets utformning i denna del. Däremot avstyrkte hovrätten förslaget att likställa upphetsande mot en befolkningsgrupp på grund av dess trosbekännelse med rashets. Tanken att genom straffhot motverka hets mot oliktänkande i politiska frågor hade sin parallell i att ”kriminalisera upphetsande mot viss religiös meningsinriktning. Gränsen mellan begreppet trosbekännelse och viss politisk åsiktsbildning kan för övrigt understundom vara svår att draga”, anförde hovrätten till stöd för sitt avstyrkande.763 Schlyter engagerade sig i denna fråga och redogjorde i Svensk Juristtidning 1944 för ärendets handläggning i riksdagen. ”Kampen mot ras761 KJStill justitieminister Bergquist 31.8.1944., HSBA B IV:58. 762 ”Domstolslokalerna och muntligheten” i Svensk Juristtidning 1948 s. 214. 763 KJStill K.M:t 10/13.12.1943, HSBA B IV:58. 325 Flyktingfrågan och dess konsekvenser
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=