hovrätten under beredskapsåren 1939–1945 Målet avgjordes av rådhusrätten i Hököping genom utslag den 1 augusti 1947 och gällde ansvar och skadestånd. Exekutionsbiträdet (notarien) Åke Lindeberg hade för år 1946 arrenderat en kolonilott och gjorde gällande, att han genom förlängning av arrendeavtalet erhållit nyttjanderätt till området jämväl för 1947. Trädgårdsmästaren (hovrättsfiskalen) Allan Persson hade arrenderat kolonilotten för sistnämnda år. Sedan Lindeberg efter 1946 års utgång fortsatt att bruka området och besått detsamma, hade Persson tagit området i besittning och plöjt upp det. Lindeberg hade med anledning härav vid rådhusrätten yrkat ansvar å Persson jämlikt 20 kap. 7 § strafflagen för självtäkt samt fordrat skadestånd av honom. Rådhusrätten hade bifallit ansvarstalan och i viss del skadeståndsyrkandena. Persson hade fullföljt talan genom vad, varefter Lindeberg genom anslutningsvad yrkat straffskärpning och bifall till sina ogillade skadeståndsanspråk. Lindeberg biträddes av advokaten (sedermera bankdirektören) Sixten Eriksson (Malmö) och Persson av advokaten Carl W. Bergström (Lund). I målet hördes som vittnen kusken Johan Johansson (notarien Otto Bruzelius) och byggnadsingenjören Carl Lindeberg (hovrättsfiskalen Bo Lindstén), en broder till svaranden. Redaktör Axel Blixt (notarien Per Ryding) infann sig som representant för Hököpings Allehanda och framställde begäran om att få fotografera i rättssalen, vilken begäran avslogs. En honom åtföljande pressfotograf tog emellertid en bild och blev härför dömd till böter. ”Rättegångsförhandlingen hade arrangerats på sådant sätt, att huvuddragen i det nya förfarandet på ett intressant sätt klarlades. Samtliga roller i förhandlingen spelades med verklig inlevelse, och advokaterna gåvo prov på utomordentlig forensisk vältalighet. Sedan målet överlämnats, företog rätten detsamma till avgörande, därvid voteringen ägde rum inför auditoriet.” Utgången blev att Lindebergs ansvarstalan ogillades och att hans skadeståndsyrkanden endast i visst hänseende bifölls. En av ledamöterna, som var skiljaktig, ville fastställa rådhusrättens utslag i ansvarsfrågan och kom vid den följande särskilda omröstningen beträffande skadeståndsfrågan till samma resultat sommajoriteten, fastän med annan mo319
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=