inför en ny organisation 1940 het i maskinskrivning och stenografi skulle räknas som merit redan vid ansökan om anställning som tingsnotarieaspirant. ”Det synes böra uppställas som framtidsmål, att såsom behörighetsvillkor för sådan anställning föreskrives färdighet i stenografi. Efter någon övergångstid synes detta krav böra fullt genomföras, senast vid nya rättegångsbalkens ikraftträdande”, skrev Schlyter.739 Genom 1943 års domsagostadga övertog hovrätten förvaltningen av domsagoanslagen. Detta innebar för presidenten väsentligt ökade administrativa arbetsuppgifter, men det medförde också merarbete för sekreteraren Ebbe Kock samt för både kanslibiträden och kontorsbiträden. Hovrätten begärde därför medelsförstärkning också för den administrativt verksamma personalen.740 Genom de nya förvaltningsuppgifterna i domsagorna blev hovrätten i realiteten en arbetsförmedling för blivande tingsnotarier. Häradshövdingarna var vana att se tillsättningen av tingsnotarieaspiranter som deras prerogativ. Men om de avvisade sökandena till tingsnotarietjänsterna utan att informera hovrätten blev konsekvensen att hovrätten inte kunde tillgodose det behov av arbetshjälp, som ofta uppstod när tingsnotarierna inkallades till värnpliktstjänst. Då stod häradshövdingarna där utan någon vikarie.741 Schlyter uppmanade därför häradshövdingarna 1944 att i framtiden vända sig till hovrätten när de hade behov av ytterligare arbetskraft. I juni 1940 behandlade hovrätten i plenum regeringens begäran om yttrande i anledning av det rådande krisläget. Regeringen önskade veta hur besparingsarbetet inom statsförvaltningen utvecklades. För hovrättens vidkommande innebar det ”förenkling och effektivisering av ärendenas 739 KJStill K.M:t 15/18.12.1942, HSBA B IV:57. 740 KJStill K.M:t 31.8.1944, HSBA B IV:58. 741 KJStill häradshövdingarna i Skåne och Blekinge 17.10.1944. HSBA B IV:58. 314 ”I krigstid måste rättsvårdens intressen träda tillbaka för försvarets” – Besparingar på hovrättens stat
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=