hovrätten under beredskapsåren 1939–1945 Det fanns ingen anledning att för närvarande (1940) begränsa antal lagfarna ledamöter i rådhusrätt och hovrätt, framhöll beredningen. Däremot fanns anledning begränsa antalet nämndemän i häradsrätt till t.ex. fyra eller fem. Visserligen rekryterades nämndemännen huvudsakligen ”ur icke värnpliktiga åldersklasser, men vid en allmän mobilisering torde deras arbetskrafter ofta behöva tagas i anspråk för viktiga uppgifter ihemorten”.722 Redan under studierna märkte de blivande juristerna skillnaden mellan freds- och beredskapstid. Sedermera regeringsrådet Bengt Hjern, fiskal i Skånska hovrätten 1946, har beskrivit sin tid som jur.stud. i Stockholm under beredskapstiden: Åtskilliga tingsnotarier blev lediga för militärtjänstgöring. Andre notarien i Gärds och Albo domsaga Ragnar Svensson beviljades exempelvis ledighet från den 10 april 1940. Schlyter förordnade en kvinnlig ersättare, Maiken Åberg. Hon hade några månader tidigare avlagt sin jur.kand.examen i Lund.724 Redan under första världskriget hade Karl Schlyter särskilt engagerat sig för de österrikiska juristerna. Han hade under en studieresa med Processkommissionen redan 1913 lärt känna ett antal av dem, och han startade under kriget insamlingar till förmån för sina österrikiska kollegor.725 721 Ebbe Kock till Vedkontoret i Kristianstads och Malmöhus län, 10.2.1940, HSBA B IV:56. 722 C.L.W. till K.M:t 2.3.1940, HSBA B IV:56. 723 Hjern 1982 s. 638. 724 KJS till jur.kand. Maiken Åberg, HSBA B IV:56. 308 ”Fotfolket pluggade och gjorde militärtjänst om vartannat, och somliga räknade inte helt utan fog med att tenterade man i uniform, särskilt i början av kriget, så stämde detta examinator till mildhet. Jag vet en som inte bara fick betyg utan även ett par av professorskan stickade yllevantar efter en på kryckor avslutad tentamen.”723 Beredskapstidens unga juristgeneration Schlyters insatser för juristflyktingar
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=