hovrätten under beredskapsåren 1939–1945 Under Schlyters presidenttid aktualiserades frågan om stadsdomarnas yrkeskarriärer genom en ändring i 1934 års kungörelse (nr 117). Rådhusrätten iMalmö framhöll vikten av att hovrätten uppställde lika höga krav på dem, som sökte ”befordran vid rådhusrätt, som på de aspiranter, vilka ämnade gå hovrättsvägen”. Därför föreslog hovrätten 1943 att en prövningsprocedur skulle införas, gemensam för blivande hovrättsdomare och blivande stadsdomare. ”Till innehavare av befattning såsom lagfaren rådman, assessor vid rådhusrätt eller stadsnotarie må, där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annat medgiver, utses allenast den som, efter förordnande som fiskal i hovrätt, av hovrätten förklarats skickad att erhålla fortsatt domarförordnande eller ock tjänstgjort som adjungerad ledamot i hovrätt.”719 Bestämmelsen skapade möjlighet för en mer transparent domarbana mellan stadens underrätt och hovrätten. Bortsett från presidenten, ledamöterna och fiskalerna var arbetstiden i hovrätten fastställd till 42 timmar i veckan, kl. 9–16.30 vanliga söckendagar samt lördagar kl. 9–13.30. Några raster fanns inte ”fastställda och uttagas icke”. Då uppkom i en enkät frågan: ”Om ej raster äro fastställda, tillåtes likväl uppehåll i arbetet för måltid?” Schlyters svar på frågan var klart och entydigt: Processlagberedningen, som hade lagt sista handen vid nya rättegångsbalken, fick nu istället färdigställa en promemoria om ”särskild lagstiftning rörande rättegångsväsendet till följd av krig eller krigsfara m.m.” 719 KJStill K.M:t 29.10 1943, HSBA B IV:58. 720 Uppgifter angående arbetstid (1941) HSBA B IV:57. – Jfr K.M:ts arbetsordning för hovrätten: K. kung. 22.6.1936 § 36, 37, nr 495. 307 Hovrättens inre liv ”Omkring en kvarts timmes uppehåll i arbetet är för den som så önskar medgivet för förtäring av medhavda smörgåsar o. dyl. Lunchrestaurang finns ej, utan smörgåsarna ätas å tjänsterummet eller i ett hörn av nedre hallen inom hovrättsbyggnaden. Vid förtäring å tjänsterummet sker praktiskt taget icke något uppehåll i arbetet. Den som begagnar sig av det medgivna uppehållet är skyldig att vid behov kvarstanna i arbetet motsvarande tid utöver den fastställda tjänstgöringstiden.”720
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=