evakuering av delar av hovrättsarkivet Till Malmö rådhusrätts domare hade Skånska hovrätten en speciell relation. Skulle stadens domare kunna rekryteras till statens domartjänster – och vice versa? Rådhusrätten var fram till förstatligandet 1965 stadens domstol. Beträffande borgmästartjänsten hade magistraten förslagsrätt men regeringen utnämningsrätt, rådmanstjänsterna däremot tillsattes av magistraten. Ett förslag till ändring av 2 § i lagen 14.3.1921 om val av borgmästare m.m. innebar att hovrätterna vid tillsättning av borgmästare och rådmän skulle upprätta förslag på de tre enligt hovrättens mening skickligaste och mest förtjänta sökandena. Men det skulle bli en grannlaga uppgift i synnerhet som hovrätterna i många fall ägde ”endast ringa personlig kännedom” om de sökande. Det var också svårt att jämföra meriter förvärvade enbart vid rådhusrätter och å andra sidan sökande endast med meriter från statens domstolar.717 För att låta domare förvärva rikare erfarenhet genom tjänstgöring i andra domstolar träffade hovrätten överenskommelse med magistraten i Malmö att under tiden 9 januari – 9 juni 1934 skulle assessorn i rådhusrätten Einar Welin ha tjänstebyte med assessorn i hovrätten Åke Braunstein.718 I slutet av 1930-talet var karriärmöjligheterna inom domarbanan begränsade, och Schlyter uppmanade de unga att söka befattningar utanför hovrätten. 716 Nordholm s. 17. 717 Sommar Bruzelius till K.M:t 15.1.1934, HSBA B IV:53. 718 Sommar Bruzelius till K.M:t 20.12.1933, HSBA B IV:53. 306 de stora sessionssalarna. [---] Ungefär samtidigt berättades, att man, för den händelse vi skulle komma med i kriget, uppgjort en plan för domstolsväsendets ordnande inom hovrättens jurisdiktionsområde, samt att en del av de i hovrätten tjänstgörande juristerna, som ej var skyldiga fullgöra militärtjänst, skulle ha hand om den dömande verksamheten i domsagorna. Jag lär ha varit en av dem.”716 Hovrättsjuristers rekrytering till tjänster vid stadsdomstol
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=