hovrätten under beredskapsåren 1939–1945 himmel, är sedan mer än fyra år icke mera där. De glittrande lyktraderna längs kusten, som brukar sända sina muntra hälsningar över vattnet skönja vi icke mera. S:t Hanseldarnas sprakande gnistor stiger icke längre mot skyn. Mörkret ruvar över Danmark.”700 Svenska akademiens ständige sekreterare Anders Österling var Karl Schlyters sommargranne i Falsterbo. Både han och Hjalmar Gullberg var i sin diktning starkt präglade av beredskapstiden.701 I diktenMaj 1940 förmedlade Österling tidens känslor kring behovet av nationell samling:702 Det av Processlagberedningen framlagda och av lagrådet godkända förslaget till rättegångsbalk låg färdigt att läggas i proposition till 1941 års riksdag. Men då Gustaf V inte omnämnde reformen i sitt trontal detta år blev Karl Schlyter orolig och undrade i Första kammarens remissdebatt i januari 1941 vad som hindrade ”århundradets största svenska lagförslag” att läggas på riksdagens bord.703 ”Trontalets tystnad beträffande en länge förberedd och till genomförande mogen reform av vital betydelse för rättsväsendet i landet har inom vida kretsar framkallat oro för att densamma på grund av tidsomständigheterna icke skulle komma att 700 Kjell ÅModéer, Patriot i gränsland. Einar Hansen, entreprenör och mecenat, Stockholm: Atlantis 2002, s. 165. 701 Kjell Å Modéer, Böcker på minnets åkrar: Om beredskapstidens poesi och dess prosaiska kontexter – i en ny läsning, Komik och musik, Hjalmar Gullberg-sällskapets skrifter 11, Malmö 2013, s. 82 ff. 702 Anders Österling, Livets värde. Dikter, Stockholm: Bonniers 1940, s. 163 f. 703 Karl Schlyter, ”Processreformens nuvarande läge” i Svensk Juristtidning 1941, s. 415. 299 ”Så tungt och långt var ej i mannaminne ett vinterår. Det har ej vikit än. Vi möta tvivlande, med bortvänt sinne den milda majsol, som var förr vår vän. Men detta nya allvar gör oss landet blott mera kärt. Nu gäller liv och död. Nu knytes hårt det gamla ödesbandet ärliga hjärtans kraft i sorg och nöd.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=