hovrätten i ”folkhemmet” mot en modern välfärdsstat inom ramen för den nuvarande för skriftligt förfarande inrättade rättegångsordningen. Ett muntligt förhör innebär alltid ett extra arbete utöver vad som betraktas som det normala. Parternas eller deras ombuds plädering lättar icke i någon mån arbetet för referenten eller dem, som eljest taga befattning med målet; tvärtom tillkommer arbetet med uppsättning och justering av protokoll.” Därför var det enligt hovrätten av vikt ”att i avvaktan på den nya processreformens genomförande inte genom positiva lagbestämmelser framtvinga muntligt förhör i andra fall än de mest trängande”.689 Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 oktober 1936. Schlyter hade då återkommit till hovrätten efter tiden som justitieminister och han såg nu till att plenisalen blev använd som sessionssal för första divisionens muntliga förhör. Det var allmänt omvittnat att den lugna stämning som hade rått under Sommar Bruzelius’ tid som t.f. president var slut, när Schlyter återvände till hovrätten. Presidenten krävdemycket av både sig själv och andra. Han kunde sent på dagen ge arbetsuppgifter, som skulle vara färdiga nästa morgon. Harald Nordholm beskrev förändringen som den uppfattades av honom som fiskal: ”Hans prövning av fiskaler och aspiranter var sträng och ingående. Sålunda fick man bland annat på morgonen samma dag man skulle föredraga som fiskal gå in till honom, lämna dagens föredragningslista, redogöra för varje på listan upptaget mål och ärende och säga, hur man ansåg att målet och ärendet borde avgöras. Efter föredragningen skulle man meddela honom, hur målen och ärendena blivit avgjorda.” Men samtidigt kunde Schlyter vara ytterst älskvärd, ”och man beundrade honom för hans enastående arbetskapacitet och stora insatser i skilda områden av rättsväsendet”.690 689 Sommar Bruzelius till K.M:t 9.1.1936, HSBA B IV:54. 690 Nordholm s. 13. 289 Schlyter åter till hovrätten efter tiden som justitieminister
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=