hovrätten i ”folkhemmet” mot en modern välfärdsstat amen i Lund 1930 och därefter satt hon ting i Luggude häradsrätt i Helsingborg och blev den första kvinnan som satt ordförande vid ett ting inomSkånska hovrättens ”samtliga domsagor”. VadNordholm beskriver avser alltså den praktik som avses i 2 § behörighetslagen och sommotionen 1932 beskrivit. Efter fullgjord tingstjänstgöring tjänstgjorde hon mellan åren 1933–35 som extra ordinarie notarie i hovrätten.677 Sistnämnda år gifte hon sigmed häradshövdingen iLuggude häradsrätt Johan Hansson. Att börja domarbanan utifrån ett kall för yrket var länge föga ekonomiskt. Redan tidigt under sin tid som justitieminister kom Karl Schlyter att agera för en förbättrad ställning för tingsnotarierna. När han kom tillbaka till hovrätten aktualiserades frågan genom 1936 års domsagokommitté och hovrättens yttrande. Schlyter var skarp i sina formuleringar: Det var enligt Hovrätten viktigt ”att de unga jurister, som efter slutad utbildning i domsagorna vilja ägna sig åt domarbanan och i det syftet ingå som aspiranter i hovrätt, ej i alltför stor utsträckning skola gå lönlösa”. De utförde ett värdefullt arbete som ledamöter och fiskaler, de hjälpte till vid föredragning av mål och utgjorde ”en högst nödvändig tillgång för rekryteringen av de lägre befattningarna såväl inom hovrätt som underrätt”. Och det var ingen brist på tillströmningen av aspiranter, Skånska hovrätten hade proportionellt ett större antal än de övriga hovrätterna. An285 675 Riksdagens protokoll 1932. Första kammaren, nr 25, s. 34. 676 Nordholm s. 10. 677 Elsa Trolle Önnerfors, Elin Nilsson. https://domstolenshistoria.se/elin-nilsson/ 678 KJS till K.M:t 13.9.1937, HSBA B IV:55. Rättsväsendets behov av avlönade tingsnotarier och fiskaler En av de mest framträdande olägenheterna av det rådande systemet var ”det förhållandet att ett icke ringa antal för domsagornas behöriga skötsel erforderliga rättsbildade arbetskrafter faktiskt få tjänstgöra i domsagorna utan någon avlöning”.678
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=