hovrättens första kvinnliga aspirant 284 var en detalj i den större frågan om domarutbildning i anledning av den kommande rättegångsreformens genomförande. Motionen skulle därför inte föranleda någon åtgärd i riksdagen, däremot fick regeringen mandat att ”vidtaga [---] förberedande åtgärder i fråga om domarutbildningen”. Karl Schlyter höll med, men reserverade sig med en skarpare formulering. Han hade förhoppningen ”att departementschefen oförtövat upptager frågan om domareutbildningen till närmare undersökning”.673 Diskussionen i första kammaren påminde om den som fördes vid behörighetslagens tillkomst 1923. I kammaren yttrade sig bl.a. fröken Kerstin Hesselgren, den första kvinnan i första kammaren och känd för sitt arbete för kvinnors rättigheter: ”Det har sagts att en tjugofem år gammal dam skulle vara omöjlig som domare. Jag har inte någon känsla av att en tjugofemårig ung man är så värst mycket klokare. Det är ofta nog så att kvinnor utveckla sig raskare än vad männen göra. Jag förstår mycket väl att den ärade talare som fällde det uttrycket, också tänker på den allmänna opinionen. Man ser för sig en kvinna utstyrd i olämplig toalett, som sitter som domare, och detta skulle på något sätt kasta en skugga över domarkallet. Jag tror inte alls, att detta är med verkliga förhållandet överensstämmande. Det är så ofantligt få kvinnor som gå den vägen, att även om hovrätterna icke skulle pröva extra dem, bliva de nog ganska prövade ändå, innan de komma fram till domarkallet. Jag tror sålunda, herr talman, att tiden kommer att utvisa att den förskräckelse, somman här hyser, inte är så befogad.”674 Schlyter deltog i debatten i Första kammaren och försvarade Skånska hovrättens yttrande. Men motionen avslogs också denna gång, och utskottets hemställan blev med övervägande ja besvarad.675 Sedermera hovrättsrådet Harald Nordholm noterade i sina minnen att jur.kand. Elin Nilsson i början av 1934 honom ”veterligen var hovrättens första kvinnliga aspirant”.676 Hon hade avlagt sin jur.kand.-ex673 Schlyters argument anfördes också av den socialdemokratiska riksdagsmannen Agda Östlund (en av de fem första kvinnliga). Riksdagens protokoll 1932. Andra kammaren nr 28 § 6, s. 56. 674 Kerstin Hesselgren, Riksdagens protokoll 1932 Första kammaren, nr 25, s. 29.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=