hovrätten i ”folkhemmet” mot en modern välfärdsstat dantag för präster, militärer och domare. Behörighetslagen trädde i kraft den 1 juli 1925. I anledning av en kunglig remiss i februari samma år fann hovrätten anledning kommentera de kvinnliga juristernas tingstjänstgöring. Hovrätten skrev: ”Att kvinna fullgjort viss tjänstgöring hos häradshövding och rådhusrätt innebär uppenbarligen icke i och för sig någon tillfyllestgörande garanti för hennes lämplighet för domarekallet. Om sådan garanti anses erforderlig och alltså olika bestämmelser skola gälla för man och kvinna i avseende å vilken fråga hovrätten ställer sig tveksam – torde därför medde- las den bestämmelsen, att, innan kvinna förordnas att med vidsträcktare befogenhet [---] förvalta häradshövdingeämbete, skall såväl den häradshövding, där hon senast tjänstgjort, hava vitsordat, att såvitt dittills vunnen erfarenhet givit vid handen, förordnandet kan anförtros henne.”268 Även om behörighetslagen hade uppsatt hinder för kvinnliga jurister att beträda domarbanan gav lagen gav emellertid kvinnor möjlighet att arbeta som tingsnotarie, nämndeman och sitta som ordförande vid förhandlingar i underrätt. Åtskilliga häradshövdingar var negativa till att anställa kvinnliga notarier, men Karl Schlyter hade under sin tid som modern och progressiv häradshövding vid Askimsrätten i Göteborg varit positiv till att anställa kvinnliga tingsnotarier.Den första av dem, Birgit Spångberg, visade att hon var skickligare än sina manliga kollegor. Men den manliga domarkåren obstruerade hennes fortsatta karriär.269 När hon nekades att fullgöra sin hovrättspraktik i Svea hovrätt erbjöd Schlyter (som nu blivit president i Malmö) henne att fullgöra densamma i Skånska hovrätten.670 I behörighetslagen §2 stadgades skyldighet för kvinnlig tingsnotarieaspirant att tjänstgöra sex månader i hovrätt för behörighet att i full utsträckning vara ordförande i underrätt på landet. Vid 1932 års riksdag väcktes i Första kammaren en motion (FKnr 34) av socialdemokraten 668 Berndt Hasselrot till K.M:t 5.2.1925, HSBA B IV:49. 669 Ex.vis Birgit Spångberg, notarie 1926–28. Elsa Trolle Önnerfors, ”Birgit Spångberg” i Svenskt kvinnohistoriskt lexikon, 2018. https://skbl.se/sv/artikel/BirgitSpangberg 670 Sundell 1998 s. 66. 280
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=