hovrätten i ”folkhemmet” mot en modern välfärdsstat 638 KJStill K.M:t 8.9.1932, HSBA B IV:5 639 KJStill K.M:t 8.9.1932, HSBA B IV:52. 272 Med hänsyn till landets svåra statsfinansiella läge fick också hovrättens ledamöter bära sin del av bördan. Till landets tre hovrätter fördelades 1933 det statliga anslaget om ca 1 500 000 kronor på så sätt att Svea hovrätt erhöll ca 60 % (896.000), Göta hovrätt ca 26 % (395.000) och Skånska hovrätten ca 15 % (224.300).638 Utöver ledamöter och fiskaler uppfördes på Skånska hovrättens ordinarie stat traditionellt tre tjänster: Sekreteraren, advokatfiskalen och notarien. Två av dessa hade dubbla funktioner. Sekreteraren var också aktuarie, advokatfiskalen var tillika arkivarie. Under rådande besparingstider fick notarien tjänstgöra som advokatfiskal och notarietjänsten upprätthölls av en amanuens, dvs. en fiskal. Expensanslaget, inklusive ”bränsle och lyse” samt ”eldning av hovrättsbyggnaden” fick skäras ned med 10 % till 13 240 kronor. Dessa nedskärningar ägde rum samtidigt som reformen med nya fastighetsböcker hade sjösatts i underrätterna med hjälp av ett antal utsända hovrättsfiskaler. Deras avlöningar såsom ”icke ordinarie befattningshavare” gjordes ”helt beroende av de arvoden vederbörande skulle hava uppburit i hovrätten såsom fiskaler”.639 Någon reducering av antalet ledamöter ansåg hovrätten emellertid inte kunde vidtagas ”utan äventyrande av antingen arbetets kvalitet eller av det snabba avgörande, som numera kommer målen till del inom landets hovrätter”. Hovrätten framhöll kravet att ”inom viss tid avarbeta alla inkommande mål”. Grundligheten i målens prövning ”skulle aldrig behöva eftersättas”. Hovrätten betonade att den effektiva arbetskraften inte fick försvagas, och konstaterade att arbetsbördan var i tilltagande, ”ej så mycket ifråga om målens antal som deras storlek och invecklade beskaffenhet”. Hovrätten kunde tillstyrka att en ordinarie ledamot tillsvidare indrogs mot att domstolen fick rätt att som adjungerad ledamot få förordna ytterligare en av sina fiskaler (med lika tilläggsarvode som de andra adjungerade fiskalerna) samt att presidenten skulle få rätt att ”vid Organisationen och besparingar i knappa tider
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=