kollegialt samarbete mellan hovrättspresidenterna Ekeberg var den älskvärde (utan att bli förtrolig) och mångsidigt kunnige. ”På grund av sin sällsynta begåvning blev Birger Ekeberg så inställd på att vara främst i alla stycken att han genom livet behöll något av den utomordentligt skicklige och välartade skolpojken, vars stora A aldrig fick ifrågasättas.”631 År 1931 bildades också Föreningen Sveriges hovrättsdomare, som spelade en viktig roll för debatterna om processreformen på 1930–40-talen. Ändamålet med föreningen var direkt relaterade till det förestående arbetet med rättegångsbalken. Föreningen skulle ”förbereda och behandla frågor, som stå i samband med hovrätternas organisation och verksamhet, ävensom att tillvarataga medlemmarnas intressen beträffande gemensamma angelägenheter”. Styrelsen konstituerade sig med Ekeberg som ordförande och Schlyter som vice.632 I den alltmer korporativa och fackligt medvetna svenska rättskulturen kom de olika domarförbunden633 att 1935 bli en paraplyorganisation till Sveriges domareförbund.634 Föreningen Sveriges häradshövdingar hade 1929 vänt sig till Kungl. Maj:t i anledning av att tillströmningen av unga jurister till domarbanan långt utöver det verkliga behovet uppmuntrades genom domsagostadgans bestämmelser.Hovrättens remissyttrande i anledning av framställan smulade sönder häradshövdingarnas argumentation. De krävde bl.a. ”åtgärder som möjliggöra prövning och gallring av domareaspiranterna på ett väsentligt tidigare stadium än domsagostadgan nu giver vid handen”. Schlyter underströk att Skånska hovrätten vinnlade sig ”om att redan i början av de unga juristernas tjänstgöring i hovrätten söka bilda sig en mening om deras duglighet, och någon befogad anledning till klagomål i nu berörda avseenden torde knappast ha förekommit. Med hänsyn till 631 Harry Guldberg, En domare ser tillbaka, Stockholm: Norstedts, 1966, s. 110. 632 Kjell Å Modéer, ”Svea hovrätt som traditionsbevarare och reformkritiker. Några rättshistoriska nerslag 1614–1948” i Fredrik Wersäll m.fl. (red.), Svea Hovrätt 400 år, Stockholm: Norstedts Juridik, 2014, s. 101. 633 Hovrättsdomareföreningen, Föreningen Sveriges häradshövdingar, Föreningen Sveriges stadsdomare och Revisionssekreterareföreningen. 634 Domareutbildningen. Sveriges domareförbunds konstituerande möte 30.11.1935, Svensk Juristtidning 1936, 20 ff. 270
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=