karl schlyter – inte bara hovrättspresident För processkommissionen var muntlighetsprincipen en prioriterad reform. Den möjliggjorde en dialog mellan domare och parter och utgjorde därigenomen viktig funktion för domaren som konfliktlösare genom att kunna lyssna och förklara både för parter, ombud och lekmannadomare. Det förklarar också Schlyters ovilja att bli justitieråd. Den kollegiala och kammarlärda Högsta domstolen passade inte Schlyters syn på domarrollen. Han var fostrad i en lokal/regional domstolsmiljö. Tillfrågad förklarade han, att han föredrog ”…att vara en skaplig lantdomare framför ett svagt justitieråd”.617 När han 1929 tackade Askimsrätten i Göteborg för att de låtit avporträttera honom i samband med att han lämnade häradshövdingeposten skrev han, att ”jag är nöjd om I viljen erkänna att jag alltid sökt sätta sanningens efterforskande och en rättvis dom framför former och reglementen och även sökt lära bort en mänsklig syn på rättskipningen.”618 Han var modern, radikal i sina rättspolitiska åsikter, men samtidigt fick han sin plattform, sin auktoritet genom att i hög grad vara en traditionell domarhövding. Han kunde skala av den oscarianska fernissan på domarrollen (Tronen, svärdet, altaret!), men den konstitutionellt förankrade oavhängigheten, som garanterade en sund, självständig rättstillämpning, den utgjorde hans kärna, den var plattformen för hans agerande i rättssalen. Som domare levde han i hög grad efter åttonde domarregeln: ”En god och beskedlig domare är bättre än god lag, ty han kan alltid laga efter lägligheten.” Det hade sin förklaring: Han hade sin rättskulturella uppfostran helt i den traditionella, idealistiska domarrollen. I det paradigmet levde fortfarande domarreglerna som ett levande normsystem. I så måtto var Schlyter både som häradshövding och president ”en troende” i rättens tempel. Han tillhörde den generation som fortfarande trodde på rätten i någon biblisk salomonisk mening och på domaren som rättens och rättvisans förvaltare. Men också inom hovrätten noterade man att det var en ny president som kommit till Malmö. Han tog tag i både det stora och det lilla. Exem617 Sundell 1998, s. 66. 618 Schlyter t. Askimsrätten, sept. 1929. Riksarkivet: Karl J Schlyters arkiv, Korrespondens B:35. 263
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=