hovrätten och det demokratiska genombrottet 1917–1929 temet vilar, [och] skulle enligt hovrättens övertygelse lämpligen kunna genomföras på de partiella reformernas väg.” Som remissyttrandet visar framstod Skånska hovrätten vid denna tid snarast som förändringsobenägen. En mera reformvänlig attityd var emellertid i vardande. Hasselrot var sedan 1927 sjuklig och återkom aldrig i tjänst.601 Han avled i oktober 1930 och hade redan 1929 ersatts av häradshövdingen i Askimsrätten i Göteborg, tillika riksdagsmannen Karl Schlyter. Med dennes ankomst till Malmö och presidentstolen blåste nya vindar och dammluckorna öppnades för långtgående reformer. De sista åren i Kristianstad 1913–1915 hade hovrätten behandlat ca 900 inkommande mål per år. De följande åren steg antalet 1916 till 995, 1917 till 1139, 1018 till 1456 och 1919 till 1493. Därefter gick antalet inkommande mål ner så att för perioden 1926–1935 antalet låg kring 1100 per år (medeltal 1097).603 Förste expeditionsvakten Anton Ljunggren bodde i vaktmästarbostaden i hovrättsbyggnaden. För denna förmån erlade han 45 kronor i månaden. Utöver sina tjänsteåligganden ”ombesörjde [han] eldandet av värmeapparaten i sammabyggnad”samtutförderenhållningenpå tomten omkring byggnaden och sopning av yttertrappan. För dessa tjänster erhöll han ”särskild gottgörelse av 1.000 kronor för år”.603 Denmoderna kontorstekniken gjorde sitt intrång på 1920-talet. Övergången från handskrift till skrivmaskin genomfördes successivt och var genomförd ca 1920; under 1920-talet ökade också telefonanslutningarna i hovrättsbyggnaden. I sambandmed att byggnaden togs i bruk fastställdes genom Kungl. brev 30 november 1917 att det skulle finnas fyra ”riks601 Svensk Juristtidning 1927 s. 171. 602 KJStill K.M:t 13.9.1940, HSBA B IV:56. 603 Räknat från och med 1.3.1924. Berndt Hasselrot till K.M:t 13.3.1924. HSBA B IV:48. 253 Måltillgången Hovrättens inre liv med ny teknik
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=