skånska hovrättens 100-årsjubileum 1917. Avslutningsvis erinrade presidenten om de män som avslutat sitt arbete i hovrätten, och nämnde bland de redan avlidna de som börjat sin bana i Skånska hovrätten.565 ”Efter det med stort intresse åhörda talets slut uppläste presidenten Hasselrot till konungen och kronprinsen avlåtna telegram jämte härå ingångna svar ävensom en telegrafisk hälsning till justitieministern, som blivit hindrad att deltaga i festligheten.” Statsrådet Dahlberg tillkännagav därefter de ordensutmärkelser, som K. M:t i anledning av dagens betydelse tilldelat häradshövdingen iVästra Göinge häradsrätt Ernst Håkanson och hovrättsrådet Sommar Bruzelius. Håkanson var Hasselrots ”synnerligen gode vän” och nu fick denne ”under uttalande av alla vederbörandes stora erkänsla för gediget arbete på många områden och i närvaro av, bland andra, i det närmaste alla häradshövdingarna under hovrätten fästa kraschanen av nordstjärneorden på vännens bröst”.566 Slutligen upplästes till hovrätten ingångna telegram från statsrådets ledamöter, Högsta domstolen, justitiedepartementet, Svea och Göta hovrätter, Svea hovrätts förre president Ivar Afzelius och t.f. presidenten i Svea hovrätt friherre Erik Marks von Würtemberg, ”lagberedningen, processkommissionen, juridiska fakulteten i Lund samt ett stort antal enskilda jurister”. Efter den officiella högtidligheten i plenisalen följde ”en särdeles väl arrangerad och – tack vare icke minst presidenten Hasselrots förträffliga ledning – genomgående vällyckad festmiddag å Kungsparkens restaurant”. Retoriken flödade och talen avlöste varandra i följande talarordning: ”presidenten Hasselrot, hovrättsrådet Kallenberg, statsrådet Dahlberg, advokaten Hedenskog och justitierådet Petrén”. Litteraturprofessorn, akademiledamoten och Kristianstadssonen Fredrik Böök återkom i sin bok ”Resa i Sverige” 1924 till vad han kallade ”rovet” av hovrätten. Det var ”hårt och kärlekslöst”, skrev han, när hovrätten flyttades bort från Stora Kronohuset vid Stora Torg. ”Det verkade symboliskt för pietetslösheten och traditionsupplösningen att vid jubi565 ”Schmidt, Quiding, Bolin, Munck af Rosenschöld, Svedelius, Glimstedt, Berger och Lundahl samt Sjöcrona, Faxe, Horn, Lagerstråle, Bergström, Posse och De Geer.” 566 Sigfrid Skarstedt, ”Ernst Håkanson +” i Svensk Juristtidning 1933 s. 98. 239
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=