hovrätten på väg mot malmö: 1908–1917 ansåg att avgörandet borde vänta till dess beslut hade fattats om ändringar av rättegången i överrätterna. De ansåg inte heller att lokalerna var otillräckliga eller olämpliga.511 Så långt var en flytt inte särskilt trolig. Men när Malmö stad i början av 1910-talet erbjöd sig, först att svara för kostnaderna för tomt och hovrättsbyggnad och sedermera också för hovrättens flytt – inkluderande inte bara hovrättsarkivet och ”boksamlingen” samt möbler och övriga inventarier utan också kostnaderna för flytt av hovrättens befattningshavares och deras familjers bohag – blev det islossning. Argumenten för flytt slog in med full kraft, och Lund blandade sig åter i frågan. Malmö stadsfullmäktige gjorde nämligen den 18 februari 1911 en ny hemställan till konungen om att hovrätten skulle flyttas till Malmö. Initiativet emanerade fortfarande från advokatsamfundets avdelning för Skåne och Blekinge. Staden erbjöd sig att uppföra och inreda en hovrättsbyggnad för en kostnad om 200 000 kr eller att upplåta lokaler i någon av stadens byggnader.512 Några år senare – den 9 oktober 1914 – erbjöd sigstaden, efter förfrågan från Justitiedepartementet, dessutomatt ersätta staten med 16 000 kr för flyttkostnaderna och att låta äganderätten till den fastighet på vilken byggnaden skulle uppföras övergå till staten.513 Från hösten 1911 och ett år framåt skulle hovrätten arbeta på tre divisioner, vilket gjorde lokalproblemen större än tidigare.514 Att hovrätten arbetade på tre divisioner hade förekommit tidigare, t.ex. perioden 1869-73.515 Den 24 april 1911 yttrade sig hovrätten på nytt i frågan. Hovrätten menade å ena sidan, att det kunde finnas skäl att avvakta den rättegångsreform som skulle genomföras, men å andra sidan var det allt svårare att rekrytera yngre jurister i Kristianstad. Hovrätten åberopade också att lokalerna inte var tillräckliga. En majoritet av hovrättens ledamöter tillstyrkte därför flytten. Presidenten Lundahl och hovrättsrådet Bruzelius var åter skiljaktiga och ville avvakta processreformens genomförande.516 511 Konseljakten. 512 Konseljakten. 513 Konseljakten. En uträkning med angivande av kostnaderna för varje ledamot finns där. 514 JO:s ämbetsberättelse vid riksmötet 1913 s. 182 f. 515 Borgström 1901 s. VIII. 210
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=