debatt bland jurister och i riksdagen och den kunde lika bra ligga i Lund. Både utskottet och kamrarna konstaterade att det påstådda lokalbehovet inte på ett kännbart sätt gjort sig gällande men att ”både historiska grunder och vigtiga principiella skäl”501 talade för en flytt. De historiska grunderna var att landstinget under den danska tiden hade sammanträtt i Lund, medan Kristianstad snarare var en militärstad. De principiella skälen anslöt till Winroths anförande. Ett oenigt utskott konstaterade dock att det inte fanns tillräckliga skäl för förslagets omedelbara förverkligande, och riksdagen lämnade motionen utan bifall.502 Några år senare, 1892, ingav publicisten Christian Bülow i Lund en motion till riksdagen av samma innehåll. Också han förde fram det historiska argumentet och behovet av samverkan mellan teori och praxis. Men lokalfrågan var också ett viktigt argument: ”Hofrätten ifråga sammanbor nu under intrasslade förhållanden med ett artilleriregemente och bor ytterst tarfligt”,503 framhöll Bülow. Han tillade att när Carl Johan Schlyter sålde sin gård med en stor och välbelägen tomt till Lunds stad för ungefär hälften av egendomens värde hade det varit hans önskan ”att hofrätten skulle få ett nytt hem, just der han skrifvit sitt jättearbete landskapslagarne”.504 Ja, legendaren Schlyter var säkert inte främmande för den monumentala tanken, att den levande rätten i framtiden skulle formas på den lokal, på det fundament, där källan till hans edition avSweriges Gamla Lagar hade sprungit fram. Erbjudandet till trots avslog utskottet och kammaren än en gång förslaget.505 På tomten ifråga ligger numera Saluhallen. År 1890 och 1910 uppmärksammade Riksdagens revisorer att hovrättsarkivet borde skyddas bättre, bl.a. genom att beklä dörrarna med järnplåt.506 Detta var också ett yttrande som blev användbart som ett argument för en hovrättsflytt. 501 AKtredje tillfälliga utskott 1884:19 s. 16. 502 Prot. 1884:AK29 s. 22 ff. 503 Mot. 1892:AK28 s. 3. 504 Mot. 1892:AK28 s. 3. 505 AK tredje tillfälliga utskott 1892:3, prot. 1892:AK13 s. 38 ff. 506 Riksdagens revisorers granskning 1890 av statsverket 1889, avlämnad till 1891 års riksdag, 207
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=