professionalisering och modernisering: 1883–1908 de leda olika sammanträden i målet, och den siste dömde tillsammans med de tolv nämndemännen utifrån vad protokollen angav. Det fanns inget som hindrade att samma vittne hördes upprepade gånger, och att de tilltalade upprepade gånger konfronterades med vad olika vittnen hade sagt. Det var inget som hindrade att hovrätten, om nya uppgifter framkommit, återförvisade målet till häradsrätten för ny prövning av samma domare som tidigare dömt i målet. Allt detta illustreras tydligt av Yngsjömordet. Principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration infördes först senare, genom nuvarande rättegångsbalk. Yngve Lyttkens var en advokat och författare som i flera verk analyserade äldre rättsfall. Han har ingående behandlat Yngsjömordet och därvid lagt fram en teori om hur mordet kan ha gått till utan att detta kom fram vid rannsakningen.445 Teorin framstår som rimlig men det torde i efterhand inte kunna till fullo utredas exakt vad som hände.446 Eliel Löfgren, justitieminister perioden 1917–20, hade som notarie arbetat för Helmer Helmertz, en av domarna som hade hand om målet, och fått höra många detaljer om målet. Han var emellertid i boken Klockorna i Östervåla starkt kritisk till hur målet hade skötts.447 Kritiken handlade om några olika saker. Vice häradshövdingen Helmertz, som väl misstänkte att Per Nilsson hade tagit på sig större skuld än han hade, ville testa om Per Nilsson kunde ha klätt på sin hustru kläder genomatt be honomknyta ett strumpeband omHelmertz arm. Detta ansågs inte passa med domstolens värdighet. Efter detta skulle Helmertz ha frågat Per Nilsson, som menade att hans mor inte var på plats: ”Och så kokade ni kaffe efteråt?” ”Nej, det gjorde vi inte.” ”Vilka vi?” – Denna fråga utgjorde ett genombrott på så sätt att det blev svårare för Per Nilsson att slingra sig undan att modern medverkat.448 Händelsen återges här som Eliel Löfgren har berättat den, medan Yngve Lyttkens ger en något annan bild i detaljerna.449 Problemet med en processordning där samma 445 Yngve Lyttkens, Yngsjömordet, Stockholm: Bonniers, 1951. 446 Jfr Nils Beckman, anmälan av boken i Svensk juristtidning 1952 s. 306 f. 447 Eliel Löfgren, Klockorna i Östervåla, 2 uppl., Stockholm: Bonniers, 1934. 448 Löfgren 1934 s. 45 ff. 449 Lyttkens 1951 s. 64 f. och 72 f. 182
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=