resultatet: 1858 års arbetsordning I 1890 års version av arbetsordningen lades en ny 30 § till, med regler om åtgärder mot tjänstemän som gjorde sig skyldiga till fel eller försummelse i tjänsten eller visade vanvördnad eller bristande lydnad mot förmän. Påföljden kunde bli varning eller åtal, och vid åtal kunde även avstängning förekomma. Något som inte nämns i arbetsordningen är hur det säkerställdes att avskrifterna av domar och beslut blev korrekta, när de gjordes för hand. Detta kallades kollationering, och det numera vanliga ordet ’kolla’ kommer av ’kollationera’.410 Detta gick till så att en notarie läste texten högt, med olika knackningar i bordet för kolon, semikolon etc.,411 medan en annan notarie kontrollerade avskriftens riktighet. Varianter somV, W och -h- i namn måste också markeras på något sätt, och Claës Uggla har berättat om en episod i en annan domstol, ”när en notariekollega – lätt förgiftad av det myckna kollationeringsarbetet – ropade upp ett mål mot en viss Viktor Wahlgren som cyklat på kvällen utan lykta, med ett rungande ’åklagaren mot Enkel-Viktor Dubbel-Wahålgren”, vilket fick den tilltalade att med stark förtrytelse förklara: ”Jag heter inte Enkel-Viktor”.412 Händelsen belyser dock hur kollationeringsarbetet även vid Skånska hovrätten gick till. En annan fråga som presidentkommittén hade tagit upp var om hovrätten fortfarande skulle examinera studenter i ”lagfarenhet och sedalära”.413 Kommittén menade att eftersom ”denna examen i Hof-Rätterne redan länge blott utgjort en tom formalitet och dessutom i viss mån synes förnärmande för universiteterna”,414 borde den avskaffas. Detta skedde dock inte genom arbetsordningen. Vid föredragningen i statsrådet ansåg emellertid Louis De Geer att någon förändring av examinationen inte 410 Svenska akademiens ordbok, uppslagsorden ’kolla’ och ’kollationera’. 411 Se t.ex. Birger Wedberg, anm. av Hjalmar Lindroth: Grundvalarna för vår kommatering, i Svensk juristtidning 1925 s. 457 ff. 412 Claës Uggla, Rätt uttal av adliga namn, Haninge 1996, s. 10. Denna skrift är för övrigt användbar just när adliga parter förekommer och deras namn ska uttalas korrekt. 413 1856 års betänkande s. 18. 414 1856 års betänkande s. 18. 415 Riksarkivet, Justitiedepartementet, huvudarkivet, statsrådsprotokoll, huvudserie, AIaa:22, 1858, konselj den 14 september 1858, 1 §. 167
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=