1856 års presidentkommitté och frågan om en gemensam arbetsordning terligare en synpunkt på den föreslagna 18 §, nämligen att om den skulle införas, skulle den först införas på prov för en begränsad tid. Därefter skulle förfarandet och utrymmet att minska sessionstiderna bättre kunna bedömas.401 Kritiken fick presidenterna De Geer och Berg von Linde att reagera. De Geer ifrågasatte fasthållandet vid fullständig läsning av alla handlingar, en praxis som han menade inte hade stöd i några gällande föreskrifter. Han skrev: Om föreskriften innehöll att det som ansågs nödvändigt att läsa skulle läsas, borde alla enligt De Geers mening vara nöjda. Berg von Linde skrev: 401 Yttrande av Skånska hovrättens ledamöter 13 maj 1856, i konseljakten. 402 Promemoria av Louis De Geer den 4 juni 1856, i konseljakten. 403 Promemoria av J. A. Berg von Linde, utan datum, i konseljakten. 162 ”I praxis har väl icke heller inom någon Hofrätt ansetts såsom en ovilkorlig skyldighet att från början till slut uppläsa alla ingifna handlingar, äfven om de t.ex. icke egde sammanhang med fullföljde delar af det förevarande målet, utan man har blott ansett det såsom en rättighet för hvarje ledamot att af handlingarne få höra läsas allt hvad han åstundade.”402 ”Den förkastelse dom [sic], som blifwit uttalad mot 18 § i Förslaget hade måhända kunnat mildras, om ej aldeles uteblifva, om man gjort sig riktig reda för hwad detta förslag innehåller och olikheten mellan det samma och den anförda nu warande praxis. Denna skillnad torde wid ett noga betraktande befinnas högst ringa, och förtjenar minst beskyllningen att föranleda minskning i säkerheten att förekommande mål icke till följd af ofullständig eller rent af felaktig föredragning blifva af domstolen oriktigt upfattade. [---] Nu frågas billigt: Hwad göres mera behof och hwartill gagnar läsning af handlingar, som ej tjena till uplysning af saken? Svaret härå ligger allt för nära till hands att behöfwa anföras.”403
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=