RS 30

1856 års presidentkommitté och frågan om en gemensam arbetsordning frågor åter, underlåtes stundom läsningens noggranna afhörande af det motsatta skälet, att man anser sig i alla fall behöfva enskildt taga vidare kännedomaf handlingarne”.387 Mycket tid gick alltså till spillo, inte minst för referenten, somredan hade läst handlingarna. Under läsningen kunde visserligen en del ledamöter läsa igenom och skriva under expeditioner m.m., men eftersom ledamoten då gjorde två saker samtidigt gick arbetet långsammare eller blev sämre utfört, än om särskild tid ägnades åt var sak för sig.388 Lagkommittén, lagberedningen och 1850-51 års riksdag hade föreslagit att uppläsningen skulle begränsas till det överklagade beslutet och inlagorna i hovrätten samt andra handlingar som rätten särskilt ville ha upplästa. Problemet var att om referenten hade missat en viktig omständighet vid sin läsning av underrättsakten, skulle ingen annan upptäcka detta. Alla ledamöter kunde inte läsa handlingarna i förväg i hemmet, men de kunde inte förvägras detta om de så önskade. Lösningen på problemet var, enligt kommitténs uppfattning, att en ledamot utöver referenten skulle ta fullständig del av alla handlingar i målet. Förutom att denna typ av ’coreferenter’ fanns i Preussen och Danmark, fanns det en förebild i 30 § 1615 års rättegångsprocess.389 I förslaget till arbetsordning togs en bestämmelse in i 18 §: 387 1856 års betänkande s. 4 f. 388 1856 års betänkande s. 4 f. 389 1856 års betänkande s. 5 ff. 159 ”Föredragning verkställes, efter ärendenas olika beskaffenhet, antingen, såsom redan nämndt är, af Ledamot eller Sekreterare eller Fiskal, och sker genom en redig och fullständig berättelse om allt, som i ärendet förekommit och kan vara af beskaffenhet att på Hof-Rättens beslut ega inflytande. Sedermera uppläses af handlingarna hvad Hof-Rätten anser nödigt, hvarefter i alla mål, der icke af handlingarne så mycket blifvit inför Hof-Rätten uppläst, att Hof-Rätten finner sig deraf kunna föredragningens riktighet tillräckligen kontrollera, handlingarne skola, för vidare granskning, öfverlemnas till någon Ledamot, hvilken, så snart ske kan, bör dem återställa; och skall målet då afgöras, derest icke någon af öfrige Ledamöterne begär ytterligare betänketid. I mål, som Ledamot föredragit, bör, då handlingarne till annan Ledamot öfverlemnas, förslag till beslut, enligt Referentens åsigt, biläggas.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=