louis de geer: assessor, president i göta hovrätt, statsminister Allmän kyrkoplikt var ett straff som utdömdes av allmän domstol och som innebar att den dömde i kyrkan inför församlingen skulle bekänna sitt brott och uttrycka sin ånger. Vid Louis De Geers adjunktion ansåg presidenten att eftersom De Geer redan innehaft en befattning som gjorde att han räknades som konungens trotjänare och därmed var högre i rang än de andra adjungerade ledamöterna, borde han placeras före dem vid domarebordet. De Geer märkte att detta skulle väcka missnöje hos de övriga ledamöterna och bad att ”såsom den yngste få sitta sist”.361 Den 6 juli 1849 blev De Geer assessor i Skånska hovrätten, en befattning han i praktiken endast upprätthöll i omkring två år, innan han blev tf. revisionssekreterare.362 I avsnittet om hovrättsuniformerna har redan angetts hur hans första årslön spenderades. Dessvärre berättar inte Louis De Geer om hur arbetet i hovrätten gick till, men sedan han 1855 blivit president i Göta hovrätt kommer han till tals i detta ämne i handlingarna från 1856 års presidentkommitté. 360 De Geer 1906 s. 111. 361 De Geer 1906 s. 111 f. 362 Elgenstierna 1926 s. 209. 153 ibland annat däröfver, att utslaget icke äfven innehöll, att den dömde, vid undergående af allmän kyrkoplikt, skulle hålla en bikupa i handen, i analogi med att den, sommjölkat en annans ko, skulle hålla en mjölkbytta i handen, såsom då var i lag föreskrifvet. Presidenten och ledamöterna ihofrätten fäste dock vid felet ingen vikt och sade, att sådant kunde hända hvem som hälst, och då hofrätten fick tillfälle att före verkställigheten rätta felet, vore ingen skada skedd. Mig grämde det dock mycket.”360
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=