carl jonas love almqvists hovrättsroman amalia hillner ”Domstolen började runka på sina sex huvuden. Äldre och drivna jurister höra lätt på det föregående, att våra notarier här visserligen hade dun, men icke kunde kallas fullfjädrade i rättegångsfärdighet och i förmåga att utfinna det avgörande rätta i en svår sak. De kunde merendels endast citera allmänna lagen, men visste föga att anföra ur särskilda författningar, kungabrev, äldre domar, tjänande till prejudikater. Så kunde de icke heller frånkännas egenskapen att kanske mera stödja sig på sunt förnuft och vilja hjälpa sig med klyftigheter, än som anstår grundlige män. Men detta är karakteristiskt för personer, som nyss inkommit på banan. Följden blev emellertid, att de sex domarne av skälen mot och med kommit ur stånd att kunna sammanjämkas till ett utslag. De måste votera.” Att Oscar Ekensparre fick adjungeras för att avge votum decisivum vidparia vota förstärkte den dramatiska effekten. Författaren och journalistenOskar Patrick Sturzenbecker (Orvar Odd) skrev en reserverad anmälan av romanen och anmärkte på de alltför frekventa juridiska inslagen i romanen. Han frågade sig vilken ond genius som förmått Almqvist att ”sätta sånggudinnan att läsa till hovrättsexamen”. Almqvist svarade Orvar Odd i ett brev 1840.Han medgav att juridiken icke var någon”hufvudsak i stycket”. ”Den är likväl icke någon tillfällighet eller parasitisk accessoar. Den utgör blott det prosaiska eller reela fundamentet för stycket; men alldeles icke dess ideala och egentliga lif.” Almqvist betonade, att han ”i detta stycke till reelt underlag tagit juridiska förhållanden, så till vida är en nyhet, att man annars blott nyttjar till prosaiskt fundament skildringen av rum, kläder, vapen, seder, bruk, kalaser, fruntimmerstoaletter, baler o.s.v. Men då en roman alltid måste stå på ett jordiskt gebit, är det då ett fel att hafva ökat detta gebit? Jag går så långt att jag tycker det är en förtjenst. Juridik är visserligen en prosaisk affär, det skall Gud veta, men för ingen del mera prosaisk, än allt hvad man annars brukat till underlag eller fot för en romantisk händelse; men den är så till vida mycket värdigare att dertill användas, som den utgör en högst vigtig – och dagligen allt vigtigare – ingrediens i våra juridiska förhållanden …Men tro mig att i vår tidspelar juridiken (med sina anfall, försvar, pareringar, skärmytslingar o.s.v. inför domstolarna) samma roll som kämpaspelen och envigen innehade i antiken och i medeltiden. 137
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=