carl christian schmidt År 1845 förordnades han till arbetande ledamot av lagberedningen. Han utnämndes samma år till justitieråd, en befattning som han upprätthöll till 1858. Han avled 1872. Schmidt var den som utgav den första svenska juridiska tidskriften, Juridiskt arkif, som utkom under perioden 1830-62. Han utgav också under åren 1850–62 Juridiska föreningens tidskrift, som bl.a. innehöll referat av debatter i aktuella juridiska frågor.318 Dessa tidskrifter utgavs genom det tryckeri, Schmidt & Co., som han från 1830 var delägare i. En viktig insats var att Schmidt översatte och publicerade artiklar från utländska tidskrifter, helt i linje med att vinjettbilden till Juridiskt arkif var hämtad frånJuristiche Zeitung für das Königreich Hannover, som hade börjat ges ut 1826.319 De svenska juristerna fick på så sätt förbättrade förutsättningar att följa med i den internationella juridiska diskussionen. På det personliga planet hade Carl Christian Schmidt särskilt goda förutsättningar att utbyta juridisk information över landgränserna. Fadern var hovrättsråd i Göta hovrätt, och medan Carl Christian byggde upp sin svenska juristkarriär försvann brodern Gustav till USAoch avhördes inte på många år. År 1830 kunde kontakten återupptas, och Gustavus – som han nu hette – Schmidt visade sig ha tjänstgjort hos en domare och blivit advokat. Han blev verksam som lärare i juridik och tidskriftsutgivare, och bröderna både brevväxlade och skickade till varandra den senaste svenska respektive amerikanska litteraturen, inte bara rättsvetenskaplig litteratur utan även skönlitteratur.320 I ett minnesord sammanfattas Carl Christian Schmidts gärning på följande sätt. ”Men sällan har ett sinne varit vaknare, sällan en uppfattning skarpare, sällan en penna flitigare, än hans; och de mer än trettio år, under hvilka han med sorgfälligt nit och upplyst omdöme ledt utgifvandet af vår största juridiska tidskrift, hafva redan för lång tid tillbaka gjort hans namn kändt och hans verksamhet erkänd äfven bland den större allmänMoréteau, Aniceto Masferrer och Kjell Å Modéer (red.), Comparative Legal History, Cheltenham: Elgar, 2019, s. 465 ff. 318 Se t.ex. Sunnqvist 2014a s. 160 ff. 319 Se ovan avsnittet Lagens öga. 320 Modéer 2005. 133
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=