sakförarna och hovrättskommissarierna När Skånska hovrätten började sin verksamhet fanns det därför inte särskilt många kvalificerade ombud som förde parternas talan. Antingen processade parterna själva eller med hjälp av ombud som saknade juridiska kunskaper. Det förekom också jurister som var fulla av infall, som t.ex. auditören Hervan,307 och ”klipska bondadvokater” som trots avsaknad av juridisk bildning gjorde nytta.308 Bristen på professionella ombud ledde på sina håll till att förlikningsnämnder började införas efter utländskt mönster, i syfte att undvika processer och framför allt processlystna sakförare. Lagstiftaren var emellertid negativ till att generellt införa denna ordning.309 Efter det att hovrätten hade grundats ökade emellertid antalet kunniga personer som fungerade som ombud.310 En första kategori var de s.k. hovrättskommissarierna, som efter modell från Göta hovrätt fungerade som ombud med uppgifterna att ge in handlingar, bevaka frister, hålla sig informerade om målens gång och lösa ut domar och beslut. De första som innehade detta uppdrag vid Skånska hovrätten var Nils Abraham Segerström i Lund samt P. A. Karström och Carl Birger Hwasser i Karlshamn. Normalt fanns samtidigt fyra hovrättskommissarier. De flesta av dem hade inte juridisk utbildning men däremot praktisk erfarenhet från domstolsväsendet.311 De första skånska jurister som mer professionellt ägnade sig åt advokatverksamhet var Abraham Ekerholm312 och Johan Andreas Wollmar. De var båda verksamma i Malmö under 1800-talets första hälft. På 1860talet fanns endast ett fåtal professionella rättegångsombud men desto fler icke-jurister, t.ex. nämndemän och lärare, som åtog sig ombudsuppdrag. Först på 1870-talet började fler av de nyutexaminerade juristerna från Lund ochUppsala välja advokatbanan. I Skåne annonserade också danska 307 Modéer 1992 s. 65 ff. 308 De Geer 1906 s. 82; Modéer 1992 s. 67. 309 Modéer 1992 s. 59 f. 310 Modéer 1992 s. 64. 311 Modéer 1992 s. 68 ff. 312 Hans dagboksanteckningar som notarie i Oxie, Skytts och Vemmenhögs domsaga finns utgivna av Lars Svensson (red.), Abraham Ekerholms dagboksanteckningar från 1792. En tjugotvåårig Malmöbos upplevelser i helg och söcken, Gryps nr 12, Malmö: Malmö kulturhistoriska förening, 2018. 130
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=