kontrollen av yngre juristers kunskaper Ofta var auskultanterna inte mer än 20 eller 21 år gamla, men det hindrade inte att de efter ganska kort tid förordnades att döma självständigt som vikarie för en häradshövding.303 År 1830 utfärdades ett cirkulär om att de som inte redan hade haft domarförordnande måste vara minst 25 år för att få döma på egen hand. Frågeformulären kunde vara ganska omfattande. Det kunde förekomma över 100 frågor inom lagfarenheten och ytterligare frågor inom moralfilosofi. Inom lagfarenheten kunde frågorna handla om inom vilken tid domstolsprövning av frihetsberövande skulle ske, skillnaden mellan giftorätt på landet och i staden, vilken statsmakt som hade den verkställande makten och vilka straff som gällde för olika typer av rättegångsförseelser. De skulle också skriva förslag till ett utslag.305 Som kommer att behandlas nedan ifrågasattes behovet av kunskapskontrollen av 1856 års presidentkommitté, och förhören avskaffades 1864 i samband med att en ny examen till rättegångsverken infördes. När 1734 års lag skrevs var det brist på utbildade jurister, och det var omöjligt att införa ett krav på att alla rättegångsombud skulle vara jurister – det hade gjort det omöjligt för bönderna att anlita ombud vid landsortsdomstolarna.306 Huvudregeln var i brottmål enligt 15 kap. 1 § rättegångsbalken att den tilltalade förde sin egen talan men fick ta hjälp av ombud omdomaren ansåg att det behövdes. I andra typer av mål var det tillåtet att föra sin talan genom ombud. Enligt 2 § samma kapitel skulle de som för andra skulle ”tala och svara” vara ”oberychtade, ärlige, redelige och förståndige män”. De som allmänt brukades som ombud behövde ha tillstånd av rätten, och de kunde enligt 9 § av domaren åläggas att utan kostnad hjälpa fattiga med deras mål. 303 Modéer 1996 s. 197 ff. 304 SFS1830:43 s. 582. 305 Modéer 1996 s. 199 ff. 306 Modéer 1992 s. 43. 129 Sakförarna och hovrättskommissarierna
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=