arbetsuppgifterna den dömande personalen utgjordes av en president, två hovrättsråd och sex assessorer.294 När det gällde arbetssättet inomhovrätterna handlade protokollen och oenigheten främst om hur olika måltyper kategoriserades och hur antalet mål beräknades. Det är tydligt att verksamheten hade organiserats på delvis olika sätt, beroende på att traditionerna utvecklats olika i Svea och Göta hovrätt och på skillnaden i storlek mellan de två hovrätterna och Skånska hovrätten. Det som är mest intressant i detta sammanhang är kanske att alla tre presidenterna avgav en berättelse om sin hovrätts arbetssätt, och Casper Ehrenborgh meddelade då det som återges i nästa avsnitt. Man måste härvid skilja mellan några olika måltyper. Vädjade mål var de mål där överklagande till hovrätten skett, medaninstämda mål var mål där hovrätten dömde som första instans, t.ex. tvister mellan adelsmän. Underställningsmål var mål där dödsstraff och förlust av medborgerligt förtroende dömts ut, och dessa mål underställdes hovrätten av underinstansen, utan överklagande, innan straffet fick verkställas. Kungliga remisser skickades från Högsta domstolen för att hovrätten skulle yttra sig i de mål som underställts eller överklagats till högsta instans. Bouppteckningar för adelsmän registrerades av hovrätten, medan andra bouppteckningar registrerades av rådhusrätt respektive häradsrätt. 294 Borgström 1901 s. VII. 117
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=