hovrättens grundande och åren i fortifikationshuset: 1809–1840 och i övriga mål räckte fyra ledamöter om de var eniga.288 År 1851 ändrades den sistnämnda delen av bestämmelsen så att det räckte med fyra ledamöter, om tre var ense om utgången.289 År 1827 tillsattes en kommitté bestående av presidenterna i de tre hovrätterna samt justitiekanslern. Dessa var Josua Sylvander (Svea hovrätt), S. A. Leijonhufvud (Göta hovrätt, tidigare hovrättsråd i Skånska hovrätten), Casper Ehrenborgh (Skånska hovrätten) och Erik Bergenskjöld (justitiekansler). De skulle yttra sig över det antal divisioner och ledamöter sombehövdes i hovrätterna samt om arbetssättet där.290 Att frågan uppkom just då hänger delvis samman med ett pågående arbete med att renodla de övriga kollegierna och ämbetsverken så att de inte hade dömande uppgifter – det skulle göras en tydligare skillnad mellan domstolar och administrativa verk.291 Eftersom kommittén inte kunde enas, blev det inget egentligt betänkande, utan det som trycktes var protokollen som återgav ledamöternas olika uppfattningar. Frågan om antalet divisioner och ledamöter lades dock fram på riksdagen.292 Det behövdes förstärkningar inom hovrätterna, eftersombergs- och kommerskollegiernas domsrätt i vissa avseenden skulle flyttas över till Svea hovrätt. Skånska hovrätten begärde att två ytterligare ledamöter skulle tillsättas, så att hovrätten periodvis skulle kunna arbeta på två divisioner. Statsrådets ledamöter ansåg att detta var motiverat, eftersom folkmängden i Skåne och Blekinge hade ökat betydligt, och föreslog att två nya assessorstjänster skulle inrättas i Kristianstad.293 Detta godkändes, och 1830 tillkom därmed två assessorer, så att 288 Kongl. Maj:ts nådiga förordning om ändring af sista momentet 1. §. 23. capitlet rättegångsbalken; gifwen Stockholms Slott den 19 julii 1815. 289 Kongl. Maj:ts nådiga förordning angående ändring i 23 Kap. 1 § Rättegångs-Balken, 23 augusti 1851, SFS1851:29 s. 3; Bendz 1935 s. 247. 290 Erik Thyselius, Förteckning öfver komitébetänkanden afgifna under åren 1809-1894, Stockholm: Idun, 1896, s. 101 f. Protokollen finns tryckta: Protocoll, hållne wid de af Kongl. Maj:t i Nåder förordnade Committerades, till underdånigt utlåtandes afgifwande, angående wissa Kongl. Maj:ts och Rikets Hof-Rätter rörande ämnen, sammankomster i Stockholm nedannämnde dagar år 1827, Stockholm: Johan Hörberg, 1828. 291 Se till den historiska kontexten till denna ambition Kristian Cardell, Vad är rättskipning?, Examensarbete, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, HT2020. 292 Thyselius 1896 s. 102. 293 1828-29 års riksdag, prop. nr 2 (statsverkspropositionen), 1 saml., 1 bd, s. 143 ff. 116
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=