LAGENS ÖGA HOVRÄTTEN över SKÅNE och BLEKINGE 1821–2021 KJELL Å MODÉER • MARTIN SUNNQVI ST
stockholm 2022 GRUNDAT AV GUSTAV OCH CARIN OLIN The Olin Foundation for Legal History INSTITUTET FÖR RÄTTSHISTORISK FORSKNING
Den avbildade medaljen över Johan Stiernhöök är slagen av Svenska Akademien 1837. Den är graverad av C.M.Mellgren. Boken är utgiven av institutet för rättshistorisk forskning Grundat av Gustav & Carin Olin box2298, 103 17 Stockholm e-post: info@olinfoundation.com www.olinfoundation.com isbn 978-91-86645-16-8 issn 0534-2724 Tryck & bindning tallinna raamatutrükikoja Grafisk formgivare & illustratör pablo sandoval Omslagsbild Project till decoration å Stora Kronohuset i Christianstad av Fredrik Blom 1842. Foto: Riksarkivet. Beställning & Distribution jure ab. Artillerigatan 67, 114 45 Stockholm. tel +46 8 662 00 80 e-post: order@jure.se www.jure.se Författare kjell å modéer martin sunnqvist Redaktör andrea lindblom
RÄTTSHI STORI SKA STUDI ER Band 30
LAGENS ÖGA HOVRÄTTEN över SKÅNE och BLEKINGE 1821–2021 KJELL Å MODÉER • MARTIN SUNNQVI ST
8 Entrén till hovrättsbyggnaden på Bastion Nyköping i Malmö. FOTO: PER CARLSSON.
Hovrättenöver SkåneochBlekingeinrättades år 1820 och började sin verksamhet år 1821. Jag tillträdde som hovrättens första kvinnliga president den 1 mars 2021, alltså samma år som hovrätten fyllde 200 år. Vi bestämde oss för att uppmärksamma hovrättens jubileum under ett helt jubileumsår. Jubileumsåret inleddes i liten pandemianpassad skala med en intern digital uppstart på årsdagen den 21 maj 2021 och fortsatte med andra digitala evenemang såsom en historisk föreläsning för hovrättens personal och en webbinarieserie tillsammans med de sju tingsrätterna i hovrättens domkrets. Under året kommer vi också att göra en utställning samt olika jubileumsfilmer. I skrivande stund planeras åter en jubileumsdag som ska avsluta jubileumsåret. Kjell ÅkeModéer och Martin Sunnqvist har glädjande nog tagit sig an uppgiften att i bokform återge hovrättens historia under dess första 200 år. I denna bok beskrivs hur hovrätten inrättades och hur dess verksamhet utvecklades. Men författarna har gått längre än så. Boken inleds även med en beskrivning av de rättsliga förhållandena i Skåne och Blekinge innan hovrätten fanns. ylva norling jönsson 9 FÖRORD
förord Författarna har valt att kalla boken ”Lagens öga” med en blinkning dels till Esaias Tegnérs kända vers till hovrätten vid dess inrättande och dels till den nuvarande hovrättsbyggnadens utformning. Tanken bakom titeln binder på detta sätt samman instiftandet av hovrätten med verksamheten i den nuvarande hovrättsbyggnaden. Och det historien lär oss är just värdet av att blicka tillbaka och se vår nutid i skenet av dåtiden. Trots att det gått 200 år sedan hovrätten instiftades, att verkamheten bedrivits i två olika städer och fem olika byggnader, samt att förutsättningarna för verksamheten ändrats på flera grundläggande sätt är många frågor eviga och utvecklingsprocessen ständigt pågående. Den tekniska utvecklingen som i Hovrätten över Skåne och Blekinge bl.a. tog sig det uttrycket att hovrätten år 1992 tog i drift ett egenutvecklat nätverksbaserat persondatorsystem är fortfarande högprioriterad. Samarbetet med underrätterna i hovrättens domkrets är i högsta grad levande. Frågor om domarutbildning och domarrekrytering står ständigt på dagordningen. Förtroendefrågor är alltid lika aktuella. Att Hovrätten över Skåne och Blekinge på 1970-talet skulle ha uppfattats som en ”fientlig makt” av justitiedepartementet och Domstolsverket är måhända aningen tillspetsat. Men det ligger onekligen mycket i att det bland hovrättens domare finns en stolt tradition att försvara domstolarnas frihet och domarnas oberoende. Är denna tradition värd att bevara? Svaret är givet. Demokrati innebär att den politiska makten i en stat utgår från dess medborgare via allmänna och fria val. Som politisk filosofi bygger demokrati också på att allamedborgare har en serie fri- och rättigheter, ofta uttryckt som de demokratiska fri- och rättigheterna. En demokrati förutsätter därför en rättsstat, dvs en stat där rättssäkerhet gäller, vilket i sin tur förutsätter en obunden och opartisk domarkår. Att fortsätta slå vakt om domstolarnas frihet och domarnas oberoende är därför grundläggande. Men en demokratisk rättsstat kräver inte bara oberoende och opartiska domstolar och domare. En demokratisk rättsstat kräver dessutom att domstolar och domare är synliga för medborgarna, att domstolens verksamhet och roll är känd och att domstolens avgöranden är tillgängliga och begripliga. Jag har särskilt fäst mig vid några citat i boken som illustrerar att de värden vi i dag värnar var vik10
förord tiga även för dåtidens jurister. Statsrådet Eliel Löfgren framhöll i sitt tal vid invigningen av den första hovrättsbyggnaden i Malmö att han såg hovrättens förflyttning ”som ett erkännande av tanken, att rätten hör hemma där mänskligt liv och arbete sjuder mest. Rätten bör äga framtida plats i tillvarons hjärta, den bör leva och växa i takt med folkets liv och växt.” Några år senare sammanfattade universitetskanslern Ernst Trygger betydelsen av att allmänheten har förtroende för domstolarna enligt följande ”Förlorar ett folk vördnaden för rättens majestät, förlorar det tron på möjligheten att inför detta majestät vinna rättvisa i sin sak, ja då är det blott en tidsfråga, när samhället av sina egna medlemmar slås i spillror”. I ett pressmeddelande från den 27 februari 1997 förklarade Hovrätten över Skåne och Blekinge sin närvaro på Internet med följande ord. ”Om vi även i fortsättningen skall klara oss i konkurrensen om de bästa juristerna måste vi visa vad domaryrket innebär. Det ligger därför i vårt intresse att bidra till den information om olika yrkesvägar för jurister som Juridiska fakulteten i Lund har på sin webplats.” Jag känner stor tacksamhet och glädje över denna bok. Genom verket är Hovrätten över Skåne och Blekinges historia bevarad. Framtida generationer kommer att kunna ta del av hovrättens speciella tillkomsthistoria, i en tid då rättsstatstanken utformades. Boken ger en fördjupad kunskap omdomstolens verksamhet och utveckling och en känsla för enskilda domares engagemang för frågor om god domarsed och den rättssökande allmänhetens rätt till en rättvis rättegång. Det ger en känsla av sammanhang. Med dessa traditioner följer en skyldighet men också goda förutsättningar att bevaka att rättsstatsprincipen upprätthålls. Det finns, som Kjell Åke och Martin skriver, ett historiskt sammanhang, det finns förebilder, det finns en av tidigare generationer uppbyggd grund att stå på. För detta vill jag tacka författarna Kjell Åke Modéer och Martin Sunnqvist. Jag vill också tacka mina medarbetare Andrea Lindblom och Fredrik Lassen som hjälpt till att ro bokprojektet i hamn. Slutligen riktar jag ett varmt tack till styrelsen för Institutet för rättshistorisk forskning grundat av Gustav och Carin Olin som ger ut boken i serien Rättshistoriska studier. malmö våren 2022 11
12 Presidentstol vid Jensen-Salen. FOTO: PER CARLSSON.
Förord Lagens öga Inledning Rättsordningen under den danska tiden: före 1658 • 1104 – Land, härad och socken • 1215 – Medeltida rättsordning och dömande • 1437 – Städerna • 1536 – Reformation och instansordning – Svea hovrätt 9 23 27 29 32 33 34 35 38 39 40 42 43 13 INNEHÅLL
Skåne och Blekinge under Göta Hovrätt: 1658–1809 Hovrättens grundande och åren i Fortifikationshuset: 1809–1840 • 1658 – Dansk rätt och Göta hovrätt • 1683 – Införandet av svensk rätt – Häradsvapen och häradsfanor • 1734 – Den svenska rätten får sin struktur – Hovrätterna under 1700-talet, Högsta domstolens tillkomst • 1766 – Tryckfrihet och offentlighet – Rättsordningen i Skåne och Blekinge vid 1800-talets början • 1809 – Maktdelning och maktbalans – Karl XIV Johan • 1821 – Beslutet om inrättande av hovrätten – Invigningsceremonin på Stockholms slott – Invigningsceremonin i Kristianstad – Den första byggnaden: Fortifikationshuset – Hovrättens sigill – Presidentporträtt: Casper Ehrenborgh – Den första uppsättningen ledamöter – Hovrättens ”betjäning” och auskultanter – Hovrättsuniformerna – Möbler, böcker och andra inventarier – Arbetsuppgifterna. 1828 års försök att göra en gemensam arbetsordning för hovrätterna 48 49 50 54 56 57 60 61 62 66 68 68 71 72 74 75 76 77 80 83 85 89 91 96 97 100 105 115 innehåll 14
Hovrätten flyttar till Stora Kronohuset: 1840–1883 Professionalisering och modernisering: 1883–1908 innehåll 15 118 126 128 129 131 134 138 141 144 149 151 154 157 163 169 172 173 174 176 179 180 181 – Casper Ehrenborghs berättelse om hovrättens verksamhet de sju första åren – Den Wrangelska arvstvisten 1837 – Kontrollen av yngre juristers kunskaper – Sakförarna och hovrättskommissarierna – Carl Christian Schmidt: tidskrifterna, lagstiftningsarbetet och den internationella kommunikationen – Carl Jonas Love Almqvists hovrättsroman Amalia Hillner (1840) – Hovrätten som remissinstans – Stora Kronohuset – Presidentporträtt: Jean Albrekt Berg von Linde – Louis De Geer: assessor, president i Göta, statsminister – Lagutskottet vid 1850–51 års riksdag och hovrätternas arbetssätt – 1856 års presidentkommitté och frågan om en gemensam arbetsordning – Resultatet: 1858 års arbetsordning – Presidentporträtt: Thomas Munck af Rosenschöld • 1865 – En ny strafflag – Nytt juridiskt arkiv – Thomas Munck af Rosenschölds minnen från hovrätten under perioden 1858–1883 – Bakgrund – Yngsjömordet 1889 och bristerna i rättegångsförfarandet
Hovrätten på väg mot Malmö: 1908–1917 Hovrätten och det Demokratiska genombrottet: 1917–1929 185 185 190 191 192 193 195 196 197 198 199 204 205 208 214 217 219 220 221 224 228 229 233 235 237 240 247 249 251 – Presidentporträtt: Wilhelm Lilliestråle – Porträtt och bilder på hovrätten i arbete • 1896 – Advokatyrket professionaliseras – De yngre juristernas väg till domaryrket – 1901 års muntlighetsreform – Presidentporträtt: Jacob Lundahl • 1906 – Yngreföreningens grundande • 1908 – Amalthea-attentatet – Debatt bland jurister och i riksdagen – Framställningar till Kungl. Maj:t – Droppen har urholkat stenen: Kungl. Maj:ts beslut – Arkitekttävlingen och dess resultat – Nya möbler – Callmanders ord om sin hovrättsbyggnad • 1917 – Den sista bilden från Kristianstad – Bakgrund – Presidentporträtt: Berndt Hasselrot – Hovrättspredikan i Malmö S:t Petri – Skånska hovrättens 100-årsjubileum – Berndt Hasselrots konflikt med Svensk Juristtidning: Juridik och politik, teori och praxis – Hovrättens samhällsuppgifter i en ny miljö – De första årens verksamhet – Processkommissionens principförslag 1926 och Skånska hovrättens remissvar 1927 innehåll 16
innehåll 17 Hovrätten i ”Folkhemmet”. mot en modern välfärdsstat – med en ny president: 1929–1939 253 253 254 256 257 259 261 264 266 267 268 269 272 273 275 276 277 278 279 285 287 288 289 291 291 292 293 296 – Måltillgången – Hovrättens inre liv med ny teknik – Mot nya tider… – Bakgrund – Presidentporträtt: Karl J. D. Schlyter – Karl Schlyter – inte bara hovrättspresident – Hovrättsorganisationen 1930 – Vilhelm Lundstedt juriskonsult till Schlyter – Titeln e.o. hovrättsnotarie avskaffas 1932 – Hovrättisternas mer eller mindre utslitna ämbetsuniformer avskaffas – Kollegialt samarbete mellan hovrättspresidenterna – Organisationen och besparingar i knappa tider – Esarpsmordet 1932 – Karl Schlyter och straffrättsreformen – Ledamöternas sociala liv – President Schlyter och titelbortläggning – Fastighetsböckerna 1932 läggs upp av hovrättsjurister – Hovrättens första kvinnliga aspirant – Rättsväsendets behov av avlönade tingsnotarier och fiskaler – Hovrättskommissionärernas återkomst? – Cirkulärprocessen: Utökning av muntligt förhör i hovrätt – Schlyter åter till hovrätten efter tiden som justitieminister – Nya skrivmaskiner! – Expeditionsvakten attesterar presidentens reseräkningar? – Yttre politiskt tryck gör sig påmint 1938 – 1939 – Instruktion för hovrättens vaktbetjäning 1936 – Malmö museum ny granne på Slottsholmen
innehåll 18 Hovrätten under beredskapsåren: 1939–1945 Efterkrigstidens Hovrätt: 1945–1968 297 298 302 304 305 306 307 308 308 309 310 312 314 316 317 325 326 327 329 330 333 336 337 343 344 347 – Bakgrund – Kriget bryter ut – Remissyttranden under Beredskapstiden – Evakuering av delar av hovrättsarkivet – Hovrättsjuristers rekrytering till tjänster vid stadsdomstol – Hovrättens inre liv – Beredskapstidens unga juristgeneration – Schlyters insatser för juristflyktingar – Schlyter och Strafflagberedningen under beredskapstiden – Remissyttrandet angående avkriminalisering av homosexualitet – Inför en ny organisation 1940 – ”I krigstid måste rättsvårdens intressen träda tillbaka för försvarets” - Besparingar på hovrättens stat – Måltillströmningen under beredskapstiden – Ny rättegångsbalk 1942 och anpassningen till den nya ordningen – Flyktingfrågan och dess konsekvenser – Uppseendeväckande mål under beredskapstiden – Freden kom den 6 maj 1945 – Bakgrund – Presidentporträtt: Ivar Wieslander – Presidentskiftet 1946 – Resning i Esarpsmålet 1947 – Rättegångsreformen och dess konsekvenser • 1948 – Hovrättsting i Blekinge – ”ett resande juristsällskap med rätt att döma”
innehåll 19 Folksuveräniteten segrar över maktdelningen. hovrätten under en ny grundlag: 1969–1989 350 351 353 355 358 359 362 365 369 372 374 375 377 378 380 383 387 392 396 400 402 403 407 409 410 411 – Efterkrigstidens hovrätt: Kontinuitet eller paradigmskifte? – 1955 års domarutredning (SOU 1956:32) – Hovrättens tillbyggnad och invigning den 4 juni 1956 – Tre avdelningar – tre domstolar – Rättegångsgudstjänsten i religionsfrihetens Sverige – Kvinnlig domarkarriär öppnas 1945 – Advokaterna stärker sin ställning – Hovrättens sociala liv - Fotboll – Presidentporträtt: Björn Kjellin – Björn Kjellin och arvet efter Karl Schlyter – Trafikmål och narkotikamål – Björn Kjellin och remissyttrandena: Kampen för human lagstiftning – Kjellins utredningar: Sexualbrottsutredningen och Familjelagsakkunniga • 1965 – Från Schlyter till Kjellin och straffrätten – Ömsesidigt samarbete: Hovrätten och Juridiska fakulteten i Lund – ”Professor vägrade hovrättspresident offentlig handling” – Departementens utredningsavdelning blir till – och växer… – Kanslierna: Kvinnornas högborg i hovrätten – Ett presidentskap med två jubileer: 1967 och 1971 – Bakgrund – Presidentporträtt: Tore Landahl – 1970-talets demokratireformer: Nämndemän i hovrätt – Domarnas fackliga engagemang • 1975
Mot ett nytt millenium: Europeisering och Digitalisering: 1990–2009 412 414 416 417 419 424 427 430 432 434 434 440 444 446 449 450 450 457 461 462 463 464 465 466 467 470 475 477 – Juridik och politik – Skånska hovrätten och Domstolsverket – Ändrade antagningsformer för fiskalsaspiranterna – Genombrottet för kvinnliga hovrättsjurister – ”Juristsvenskan” och hovrättsspråket moderniseras – Massmediala rättsfall – Den öppnare domarbanan – Domarbanans framtid utreds 1984 – Utbytet med Østre Landsret i Köpenhamn – Information och tankeutbyte – Från Landahl till Broomé – En ny uppsättning hovrättslagmän – Pendeln slår tillbaka. Hovrätten och ”ett nytt straffsystem” – Yngreföreningen får politiska förtecken – igen – Presidentporträtt: Bo Broomé – De första kvinnliga hovrättsråden – Datorisering – effektivisering som argument för ny teknik – Hov(rätts)poeterna framträder vid hovrättens sociala aktiviteter – Bakgrund – Näringslivsstrategier för domstolarnas reformering – President Broomé beslutar sig för att sluta 2000 • 1995 – Internationalisering – Hovrättslagmännen som grevar i hovrättens hierarki – Hovrättsdomare debatterar rättsstatsproblem i massmedia – Presidentporträtt: Lars Eklycke – Presidentporträtt: Lars-Göran Engström innehåll 20
Det första årtiondet i flundran – eller ”lagens öga”: 2009–2021 epilog: Rättsstaten och domarrollen Ordförklaringar Käll- och litteraturförteckning 478 479 481 491 491 492 493 494 497 498 500 502 503 503 506 506 507 508 511 511 511 513 515 522 526 – Effektivisering av hovrättsorganisationen – Hovrättens rättsutveckling på straffrättens område – Säkerhetskrav kräver en ny byggnad – Hovrättens vapen – Domartillsättning och domarlag enligt europeiska förebilder – Prövningstillstånd i hovrätt – En modernare rättegång 2008 – Uppmärksammat rättsfall: Det s.k. Rödebymålet 2008 – Mot uppställda jämställdhetsmål: Organisationen 2009 – Bakgrund • 2009 – Presidentporträtt: Lennart Svensäter – Fortsatt digitalisering – Enhetlig administrativ styrning: Projekt likhet – Stora arbetskrävande mål – Massmedialt uppmärksammat brottmål: Serieskytten i Malmö 2013 – Nya rättsfrågor: Människosmuggling och åldersbestämning – Hovrättens första kvinnliga president – Hovrättens organisation 2021 – Fiskalerna kommer med internationella erfarenheter till domarutbildningen – Allmänhetens förtroende för domstolen innehåll 21
22 Vinjettbilden från Carl Christian Schmidts tidskrift. FOTO FR,N ”JURIDISKT ARKIF”, 1830–1831.
När Hovrättenöver Skåne och Blekinge invigdes 1821 hade Esaias Tegnér skrivit en vers till hovrätten. Den inleds: I dessa två rader finns två symboler för lag och rättskipning, och sammantaget bildar de en symbol för rättsstaten. I en av Friedrich Schillers mest berömda dikter, ”Das Lied von der Glocke” (1800), i svensk översättning ”Sången om klockan”, använder sig författaren av metaforen lagens öga ”das Auge des Gesetzes”, dvs. lagens öga som vakade över medborgarna även när de sov. Lagens öga var under det tidiga 1800-talet en flitigt använd metafor för rättstryggheten i samhället och för den konstitutionella rättsstaten. Schiller använde metaforen på detta sätt i sin dikt, och det var därifrån Tegnér hämtade motivet. Lagens öga var också känd för allmänheten genom psalm 12 i 1819 års svenska psalmbok (psalm 20 i 1937 års psalmbok), skriven av Johan Olof Wallin 1817: 23 LAGENS ÖGA Du lagens nyss upplåtna öga, du tunga uppå Themis våg…
Lagens öga fanns, tillsammans med lagbok, balansvåg, svärd och lagerkvist, som vinjettbild till Juristiche Zeitung für das Königreich Hannover, som började ges ut 1826.1 Exakt samma vinjettbild använde assessorn i Skånska hovrätten Carl Christian Schmidt, när han började ge ut Juridiskt arkif 1830. Det är alltså fråga om en symbolik som var flitigt använd och väl känd under 1800-talets första decennier, en levande metafor. Themis är den grekiska mytologins motsvarighet till Justitia. Themis associerades med gudomlig rättvisa, samhällelig ordning och skriven lag, medan Dike, en annan gudinna, associerades med tillämpningen av rätten i det enskilda fallet. I Rom sammanföll Themis och Dike till Justitia.2 Justitia kompletterades i sin tur med Aequitas, som symboliserades av balansvågen och stod för proportionalitet mellan avtalsprestationer och mellan brott och straff. Slutligen smälte dessa symboler under medeltiden samman till våra dagars Justitia med svärd och balansvåg.3 På fasaden till Stora Kronohuset i Kristianstad fanns, tillsammans med devisenLegibus et armis (åt lagar och vapen) två liggande lejon, som 1 Michael Stolleis, Das Auge des Gesetzes. Geschichte einer Metapher, 2 uppl., München: Beck, 2004, s. 7 ff. 2 Judith Resnik och Dennis Curtis, Representing Justice. Invention, Controversy, and Rights in City-States and Democratic Courtrooms, New Haven: Yale University Press, 2011, s. 21 ff. 3 Lars Ostwaldt, Aequitas und Justitia. Ihre Ikonographie in Antike und früher Neuzeit, Signa Iuris 3, Halle: Junkermann, 2009. 24 I det djupa, i det höga Råder en osynlig hand, Och ett aldrig slutet öga Wakar öfver minsta grand. [---] Ingen är dig mera nära, Än den Gud, som skref sin lag, Skref sitt heliga behag I ditt hjerta och sin lära, Och som sjelf dig döma skall: Syndare! i stoftet fall.
lagens öga håller lilla riksvapnet samt en bok och ett svärd, och riksvapnets sköld vilar på en ek- och lagerkrans. Det är inte utan vidare så att bok och lager är hovrättens symboler samt svärd och ek symboler för Wendes artilleriregemente, som fanns i samma byggnad. Ekkvisten och svärdet är också rättskipningssymboler, och boken och lagern kan stå för lärdom i krigskonsten. Svärdet kan, uppfattat på detta sätt, vara Justitias svärd. Justitias svärd och balansvåg fanns också i hovrättens uniformsknappar och över ingången till plenisalen i hovrättsbyggnaden på bastion Nyköping i Malmö. Den nuvarande hovrättsbyggnaden ligger på tomten Flundran 2 i Malmö. Arkitekten har låtit det vara osagt om byggnadens form ska påminna omen flundra eller något annat och har sagt om byggnaden: ”Med sin letgenkendelige form ligger den som et markant nybyggeri og føjer sig ind i ambitionerne om at gøre området til en moderne og tidssvarende bydel.”4 Men med det historiska perspektivet i tankarna låter sig byggnaden sedd uppifrån mycket väl tolkas som ett öga [se bild s. 499]. Byggnaden för på så sätt vidare den konstitutionella rättsstatens ideal från Tegnérs dikt och Schmidts Juridiskt arkif in i nutiden och framtiden. 4 https://www.domstol.se/hovratten-over-skane-och-blekinge/om-hovratten/besokahovratten/vara-lokaler/ 25
26 Årtal i markbeläggningen 1821 utanför nya hovrättshuset. FOTO: PER CARLSSON.
I denna bokska hovrättens historia beskrivas – hur den inrättades och hur dess verksamhet har utvecklats under dess 200-åriga existens. Men hovrätten måste också förstås i ett sammanhang av äldre domstolstraditioner: den är uppbyggd enligt samma mönster för en överinstans som tillämpats i Sverige sedan 1614, och dess underinstanser har rötter i den danska tiden fram till dess att svensk rätt infördes i Skåne på 1680-talet. Därför finns anledning att inte bara beskriva tiden från 1820 och framåt, utan även de rättsliga förhållandena i Skåne och Blekinge innan hovrätten fanns. Hovrättens grundande har utforskats av Kjell Å Modéer,5 och hans framställning ligger till grund för den sammanfattande beskrivning av hovrättens tillkomst som finns i denna bok.6 Samme författare har i några artiklar analyserat olika aspekter på hovrättens verksamhet, med särskilt kungl. maj:ts och rikets hovrätt över skåne och blekinge inrättades 1820 och började sin verksamhet 1821 5 Kjell Å Modéer, Hovrätten över Skåne och Blekinge. En överrätts tillkomsthistoria, Stockholm: Norstedts, 1971. 6 Avsnittet ”Hovrättens grundande och åren i Fortifikationshuset”. 27 INLEDNING
inledning fokus på vissa yrkesgruppers eller personers betydelse för hovrättens utveckling.7 Utöver detta kan egentligen endast nämnas Ebbe Kocks kortfattade skrift till hovrättens 100-årsjubileum.8 Forskningslägetbeträffande hovrättens historia är alltså sådant att vissa delar har belysts på ett mera djupgående sätt, medan en sammanhängande berättelse om hovrättens utveckling saknas. Denna brist har vi försökt råda bot på i denna bok. Nyckelorden har varit kontinuitet och förändring. Inom ramen för denna framställning har vi fått koncentrera oss på vissa händelser. Den mer systematiskt orienterade historiken återstår att skriva. Martin Sunnqvist har haft huvudansvaret för perioden fram till flytten till Malmö 1917 och Kjell Å Modéer för tiden därefter. Vi har dock också bidragit med vissa textavsnitt i varandras delar.Avseende ämnen som behandlats i tidigare forskning har framställningen utgått från litteraturen, men i vissa avseenden har nya studier av källorna genomförts, när det gäller 1800-talet framför allt beträffande hovrättens inre arbetsformer. När det gäller 1900-talets senare hälft och tiden fram till i dag bygger framställningen även på intervjuer och samtal (oral history). I Hovrättstorgets markbeläggning finns ett antal rättshistoriska årtal, som markerar vissa särskilt viktiga händelser som har haft betydelse för den skånska och blekingska rättsutvecklingen. Dessa kommer att finnas som en röd tråd i boken. Utöver hovrättens utveckling och arbetssätt behandlas hovrättens byggnader samt ett urval föremål, personer och rättsfall som har haft betydelse för hovrätten. 7 Kjell Å Modéer, ”Från Helgeå till Öresund. Om Skånska hovrätten kring sekelskiftet” i Svensk Juristtidning1982 s. 273 ff.; Kjell Å Modéer, ”Om Skånska hovrätten som kunskapskontrollant” i 35 års utredande. En vänbok till Erland Aspelin, Malmö: Departementens utredningsavdelning, 1996, s. 185 ff.; Kjell Å Modéer, ”Mittermaier och bröderna Schmidt. Ett bidrag till 1800-talets interkulturella juristkommunikation” i Festskrift till Hans Ragnemalm, Lund: Juristförlaget, 2005, s. 233 ff.; Kjell Å Modéer, ”Christian Naumann – Redivivus. En juristbiografisk essay” i Festskrift till Rune Lavin, Lund: Juristförlaget, 2006, s. 143 ff.; Kjell Å Modéer, ”Karl Schlyter som ikon för Skånska hovrätten” i Skånska hovrättens yngreförening 100 år. Några uppsatser till ett jubileum, Stockholm: Jure, 2006, s. 113 ff.; Kjell Å Modéer, ”Skånska hovrätten i uppbrott. Om kontinuitet och förändring i en regional överrättskultur” i Blandade uppsatser. En vänbok till Lars-Göran Engström, Stockholm: Jure, 2009, s. 173 ff. 8 Ebbe Kock, Till Skånska hovrättens 100-årsdag. En minnesskrift, Malmö 1921. 28
29 RÄTTSORDNINGEN UNDER DEN DANSKA TIDEN: FÖRE 1658
30 rättsordningen under den danska tiden: före 1658
31 Karta över Danmarks äldsta indelning ur Johannes Steenstrup, Danmarks Riges Historie (1900).
År 1104 var ärkestiftet i Lund upprättat. Ärkebiskopen Asser svor sin lydnadsed och fick ett pallium, ett band som är en del av den kyrkliga dräkten och utgör ett värdighetstecken för ärkebiskopar. Norden blev en självständig kyrkoprovins. Domkyrkans krypta invigdes 1123. Vid denna tid fanns en maktmässig dualism mellan den världsliga och den kyrkliga makten. Landskapen delades in i geografiska enheter, socknar och härader, som ännu har betydelse och som till 1971 definierade domsagotillhörigheten på landsbygden. 2 1104 32
rättsordningen under den danska tiden: före 1658 Sedanurminnes tid var Danmark indelat i tre landsdelar, Skånelanden med Bornholm, Själland inklusive Lolland-Falster, samt Jylland med Fyn. Dessa tre landsdelar hade var sin lag och var sitt landsting, i Lund, Ringsted respektive Viborg.9 Landsdelarna var indelade i härader, som i sin tur var indelade i socknar. Landstingen och häradstingen hade mer omfattande funktioner än de vi idag förknipparmed en domstol; där ägde även rådslag i andra typer av frågor rum.10 Det finns olika teorier om hur socknar och härader bildades. Den rådande tolkningen är att det är fråga om bygder, där centralorter bildades, kanske genom att en storman byggde en kyrka eller att bygdens befolkning samlades kring en tingsplats.11 Det finns mycket som talar för att bygderna ursprungligen hölls samman genom floder och åar, men dessa vattendrag kom sedan ofta att utgöra gräns mellan häraderna, som i stället hade en högt belägen tingsplats som centralpunkt.12 Det har påståtts att häraderna fått sina gränser i vattendragen ”genom maktspråk på administrativ väg”,13 men det kan lika väl vara så att befolkningen riktade sitt intresse åt två håll samtidigt, mot vattendragen för kommunikation med omvärlden och mot de högre belägna, mera skyddade platserna för tingssammankomster och försvar. T.ex. är Rönnebergs härad avgränsat av Råån och Saxån med Rönneberga backar som gammal tingsplats. Det ska också noteras att häraderna i hovrättens nuvarande domkrets sannolikt har olika tillkomsttid, där vissa, såsom Rönneberg, Luggude och 9 Morten Kjaer och Helle Vogt, En dansk retshistorie, København: Ex Tuto, 2020, s. 72 f. 10 Kjær och Vogt 2002 s. 78 ff.; se till vikingatidens tingsorganisation Alexandra Sanmark, Viking Law and Order. Places and Rituals of Assembly in theMedieval North, Edinburgh: Edinburgh University Press, 2017. 11 Stefan Brink, ”Sockenbildningen i Sverige. Forskningsläget 25 år senare” i Riksarkivets årsbok 2016, s. 23 ff.; se härtill även Stefan Brink, Sockenbildning och sockennamn. Studier i äldre territoriell indelning i Norden, Uppsala: Gustav Adolfs akad. 1990 samt betr. häraderna Sven Tunberg, Studier rörande Skandinaviens äldsta politiska indelning, Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1911. 12 Jöran Sahlgren, ”De skånska häraderna och deras namn. En översikt” i Namn och bygd, 1920, s. 54 ff. 13 Sahlgren 1920 s. 62. 33 Land, härad och socken
År 1215 var Innocentius III påve och fjärde laterankonciliet avhölls. Järnbörden förbjöds. Järnbörd var ett bevismedel som innebar att en part i vissa mål tvingades att försöka bevisa sin oskuld genom att oskadad bära glödande järn med blotta händerna. När denna typ av bevis avvecklades blev det vanligare att en nämnd med tolv män prövade bevisfrågorna. Skånelagen nedtecknades senast vid denna tid, för där finns inte förbudet mot järnbörd med. 2 1215 34
rättsordningen under den danska tiden: före 1658 Onsjö redan tidigt kallats härader, medan andra, såsom Villand, Blekinge och Lister utgjort smålandskap.14 Socknarna definierades geografiskt när kyrkan på 1100-talet blev strängare i sina krav på att befolkningen skulle betala tionde. Då behövde det vara reglerat vilken gård som skulle bidra till vilken kyrka. Detta ledde till att en ”mera genomgripande sockenbildning – som relativt snabbt tycks ha blivit territoriell – av allt att döma [ägde] rum under perioden 1150–1300, där 1200-talet framstår som den stora stenkyrkobyggnadsoch sockenbildningsperioden i Norden.”15 Långt fram i tiden fanns vissa oöverensstämmelser mellan sockenoch häradsgränser, så att olika delar av en kyrkosocken hörde till olika jordebokssocknar och därmed olika härader och ibland även olika län.16 Häradernavar ändå viktiga även i den kyrkliga organisationen.De skånska kontrakten, som är en enhet av ett antal församlingar, har samma namn som häraderna och hade en häradsprost som främste präst.17 I den världsliga organisationen kom häraderna att in på 1900-talet utgöra grund för domkretsindelningen på landsbygden men också för bl.a. skatteväsendet, den militära kompaniindelningen och väghållningsdistrikten. Denna utveckling tog slut med kommunreformerna på 1960- och 70-talen och tingsrättsreformen 1971. Kungen hade antagligen representanter i de danska häraderna från omkring 1200. Där fanns häradsfogdar från 1300-talet och framåt, men inte förrän på 1400-talet blev de häradstingens ledare. Omkring 1300 fick landstingen en av kungen vald landsdomare. I städerna fanns ett byting, 14 Sahlgren 1920, jfr även Gunnar Wetterberg, Skånes historia I. 11500 f.Kr.-1375 e.Kr., Stockholm: Bonniers, 2016, s. 244 ff. 15 Brink 2016 s. 33. Se också Dick Harrison, Sveriges historia 600-1350, Stockholm: Norstedts, 2009, s. 167 ff. 16 Underdånigt betänkande angående reglering af oregelbundenheter i rikets administrativa, judiciela, ecklesiastika och kommunala indelningar, Stockholm: Norstedts, 1882, s. III f. samt avseende Blekinge och Skåne s. 127 ff.; Bengt Nordahl, ”Härads- och sockengränser. Och andra gränsproblem inom Svalövs kommun” i Släkt och Bygd 1998:2 s. 2 ff. 17 Se t.ex. Gunnar Carlquist, Lunds stifts herdaminne. Från reformationen till nyaste tid, 1943-. 35 Medeltida rättsordning och dömande
rättsordningen under den danska tiden: före 1658 som leddes av en byfogde somkungen hade utsett, och i större städer som t.ex. Malmö fanns en rådhusrätt där borgmästare och rådmän fungerade som domare. Omkring 1300 utvecklades Kongens Retterting, där kungen dömde tillsammans med riksråden. Denna instans hade först hand om jordtvister och vissa brottmål, men på 1500-talet blev den en mer regelbundet sammanträdande högsta domstolsinstans och kallades då också herredagen.18 Efter hand, under 1500-talet, utvecklades det hela till en instansordning, där landstinget var överordnat häradsting och rådhusrätter, som i sin tur var överordnade bytinget. Detta är före maktdelningslärans tid, och kungen hade den lagstiftande, dömande och verkställande makten, allt i samråd med större eller mindre kretsar av stormän. Ur dessa samråd växte parlament och riksråd fram.19 Generellt sett gällde i Norden vid denna tid att kungen mer var domare än lagstiftare, och i de fall andra domare dömde var det på kungens uppdrag.20 Påven Innocentius III skrev i De miseria humanae conditionis (1194–95) att domaren ska vara opartisk. Egentligen skrev han om hur Gud skulle agera som domare vid den yttersta domen, och detta återspeglade också hur de som faktiskt satt och dömde i världsliga domstolar skulle agera: Opartiskhetenmanifesterades i att domaren inte skulle låta sig påverkas av ovidkommande faktorer utan döma efter lag och rätt. Det fanns 18 Kjær och Vogt 2020 s. 79 f.; Henrik Lerdam, Kongen og tinget. Det senmiddelalderlige retsvasen 1340-1448, København: Museum Tusculanum, 2001; Christina Lysbjerg Mogensen, ”Kongens Retterting – rigets øverste domstol framiddelalderen til 1661”, Danmarkshistorien.dk, 18 mars 2021. 19 Herman Schück, Rikets råd och män. Herredag och råd i Sverige 1280-1480, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2005. 20 Fredrik Charpentier Ljungqvist, Lagfäst kungamakt under högmedeltiden. En komparativ internordisk studie, Rättshistoriskt bibliotek bd 72, Stockholm: Institutet för rättshistorisk forskning, 2016, s. 110 ff. 21 Lotario dei Segni [Innocentius III], De miseria condicionis humanae, red. Robert E. Lewis, The Chaucer Library; Athens: Univ. of Georgia Press, 1978, s. 228 f. 36 ”Han [dvs. Gud] är en rättrådig domare, stark och uthållig, och avviker inte från den rätta vägen, vare sig för enträgna böner eller belöningar, eller för kärlek eller hat, utan går alltid rätt väg och lämnar inget ont ostraffat och inget gott obelönat.”21
medeltida rättsordning och dömande ofta bilder i rättssalar och andra sammanhang som skulle påminna domaren om detta.22 Ett exempel finns i en handskrift från 1430-talet av Magnus Erikssons landslag, som blev färdig och började tillämpas ca 1350. I anslutning till tingmålabalken (motsvarande våra dagars rättegångsbalk) finns en bild på en orättfärdig domare som ville ta mutor eller få egen fördel av målen. ”Läs så att jag må något få” säger han till sin bisittare, ”jag gör så” svarar denne. Bilden ska ses somenmotpol till domareden som fanns i början av tingmålabalken. Förbudet mot att döma orätt och att agera partiskt fanns i både danska och svenska domareder, och likheten om man jämför den danska stadslagenKong Hans’ almindelige stadsret från sent 1400-tal med den svenska landslagen från 1350-talet är påfallande.24 Medan Magnus Erikssons landslag och stadslag gällde i Sverige, gällde som nämnts en lag i var och en av de tre danska landsdelarna, nämligen Skånelagen, Jyllandslagen och Själlandslagen. Jyllandslagen stadfästes 1241 av Valdemar Sejr, och i inledningen finns några viktiga formuleringar: ”Med Lov skal Land bygges, men vilde enhver nøjes med sit eget og lade andre nyde samme Ret, da behøvede man ikke nogen Lov. Men ingen Lov er jævngod at følge som Sandheden, men hvor man er i Tvivl om, hvad der er Sandhed, der skal Loven vise Sandheden.”25 Den i Skåne, Halland och Blekinge tillämpade lagen – Skånelagen – dateras till omkring 1215.Den kan dateras genom att kyrkans ingripande mot järnbörden vid fjärde laterankonciliet spreds över Europa efter 1215, och Skånelagen måste ha skrivits ned innan förbudet hade spridits till Skåne, för järnbörd förekommer i lagen och förbudet infördes genom en 22 Georges Martyn, ”Exempla Iustitiae: Inspiring Examples” och Alain Wijffels, ”Justice and Good Governance” i Stefan Huygebaert m.fl., The Art of Law. Three Centuries of Justice Depicted, Tielt: Lannoo, 2016, s. 39 ff. resp. 154 ff. 23 Janken Myrdal, ”Kulturhistoria och politik – två bilder i handskriften B 68” i Jonas Nordin och Janken Myrdal (red.), En biografi om en bok. Codex Upsaliensis B 68 från 1430, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2020, s. 101 ff. 24 Kjell Å Modéer, ‘Borgmästare Christen Hansens lagsamling’ i Malmö Fornminnesförenings årsskrift 1976. 25 Erik Kroman och Stig Iuul, Skaanske Lov og Jyske Lov, 4 uppl., København: Gad, 1968, s. 101. 37
Malmö grundades vid 1200-talets mitt och hade sin första storhetstid på 1300-talet. Som tecken på detta utfärdade Kalmarunionens kung Erik 1437 det vapenbrev där Malmö fick rätt att föra sitt heraldiska vapen: ett krönt griphuvud. Staden använder fortfarande vapnet. Griphuvudet finns också i vapnen för Skåne och hovrätten, och i hovrätten finns ett bord från 1800-talet dekorerat med två stora gripar. 2 38 1437
rättsordningen under den danska tiden: före 1658 särskild förordning. Istället för järnbörden fick nämndemännen ökad betydelse för bevisprövningen.26 Texter frånSkånelagenhar använts som dekoration i gardintyget i rättssalarna i den nuvarande hovrättsbyggnaden. Rättsordningen skilde sig delvis åt mellan stad och landsbygd, eftersom handeln som idkades i städerna behövde andra regler än de som var aktuella på landsbygden. Den äldsta stadsrätten anses vara något yngre än Skånelagen, från 1200-talets mitt. Den tillämpades först i Lund och spreds sedan till andra skånska städer.27 Mycket av det sociala skyddsnätet – försäkringsliknande arrangemang vid brand och sjukdom – hanterades genomgillen och skrån. Knutsgillena i bl.a. Malmö antog gemensamma stadgar på ett åldermannamöte 1256 i Skanör.28 Om Lund var ett rättsligt och kyrkligt centrum komMalmö allt mer att framstå som Skånes viktigaste stad. Detta berodde på läget vid havet, som innebar att Malmö blev ett centrum för fiske, handel och kommunikationen över Öresund. Mot slutet av 1200-talet fanns ett råd som styrande organ i de flesta danska städer, och i Malmö finns belägg för de första rådmännen från 1330-talet. Det fanns då också vanligen två borgmästare åt gången. Nya rådmän valdes av de redan befintliga rådmännen, och ur deras krets valdes också borgmästarna.29 År 1353 gav Magnus Eriksson, kung över Sverige, Norge och Skåne, borgarna i Malmö samma privilegier som borgarna i Lund.30 Motsvarande privilegier gavs sedan 1360 till Malmö av Valdemar Atterdag, sedan denne återvunnit Skåne till 26 Åke Holmbäck och Elias Wessén, Svenska landskapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar, Fjärde serien: Skånelagen ochGutalagen, Stockholm: HugoGeber, 1943, s.XVIIff., samt Kjær och Vogt 2020 s. 72 ff. och 82 ff. 27 Holmbäck och Wessén 1943 s. XLff., Kjær och Vogt 2020 s. 75 ff. 28 Christoph Anz, Gilden immittelalterlichen Skandinavien, Göttingen: Vandenhoeck & Rupprecht, 1998, s. 235 ff. 29 Malmö stads historia bd 1 s. 207 f. 30 Malmö stads historiabd 1 s. 173; Lauritz Weibull (utg.) Malmö stads urkundsbok, Malmö 1901, s. 1 ff. 31 Malmö stads historia bd 1 s. 173 f.; Malmö stads urkundsbok s. 6 ff. 39 Städerna
År 1517 spikade Martin Luther upp sina teser om avlatsbrev på dörren till slottskyrkan i Wittenberg, en händelse som betraktas som startskottet till den protestantiska reformationen. Vid universitetet i Wittenberg brukade disputationer (offentliga akademiska samtal) offentliggöras genom att teserna sattes upp på kyrkporten. En effekt av protestantismen och reformationen var att kyrkan försvann som en maktfaktor vid sidan av staten, kyrkan blev underordnad staten. Reformationen genomfördes i Danmark, inklusive Skåne, Halland och Blekinge, 1536. 2 1536 40
städerna Danmark.31 Mot slutet av medeltiden började kungen skaffa sig inflytande över valet av borgmästare.32 En föregångare till Malmöhus började byggas på 1430-talet av Erik av Pommern, och redan1353 omtalades ett rådhus iMalmö. Det låg norr om S:tPetri kyrka, som byggts i början av århundradet.33 Det nuvarande rådhuset byggdes på 1540-talet. På fasaden står ”Från grunden uppförd 1546 / blef denna byggnad / ändrad och förbättrad 1812 / vidgad och förskönad 1864–1869.” Årtalet 1546 är det troliga år då rådhuset var färdigställt. Borgmästare var vid byggandet Jörgen Kock, och byggnadsstilen var sengotisk, med trappgavlar och burspråksliknande fönster i övervåningen.34 Åtminstone sedan 1599 har rådhusrätten haft sin rättssal utmed Kompanigatan, ungefär där tingsrättens sal 4 är belägen idag. Ordförandeplatsen var belägen i rummets östra del, inte som i dag längst västerut. På 1600-talet fanns ett skrank försett med inskriptioner på danska, omfattande 491 bokstäver av guld. Det fanns också porträtt av unionskungarna, och 1706 tillkom porträtt av Karl XGustav, Karl XII och Karl XII; dessa hänger nu i sal 4.35 Detta innebär att Malmö (än så länge) har Sveriges äldsta i obruten följd använda domstolsbyggnad.36 Det är emellertid en yngre stad än Malmö som först hade betydelse för hovrätten, nämligen Kristianstad. Den staden med sin fästning grun32 Malmö stads historia bd 1 s. 209. 33 Malmö stads historia bd 1 s. 276; Wetterberg 2016 s. 552. 34 Malmö stads historia bd 1 s. 320 ff. 35 Anders Ulrik Isberg, Bidrag till Malmö stads historia, bd II b, Malmö 1900, s. XXXVIII och LXXIII ff.; Hans Edestrand, ”Malmö rådhus. Studier i ombyggnaden 1864-1869” i Malmö fornminnesförenings årsskrift 1946 s. 113 ff.; Malmö stads historiabd 1 s. 320 ff. och 390; Malmö stads historiabd2 s. 487 ff.; Malmö stads historiabd 6 s. 29 ff. Se för en översikt över rättskipningen i Malmö Kjell Å Modéer, ”Forum för lag och rätt. Stortorget i Malmö i ett rättshistoriskt perspektiv” i Elbogen. Malmö fornminnesförenings tidskrift 1987 s. 13 ff. 36 Det anges annars ganska ofta att Göta hovrätts byggnad är äldst i detta sammanhang, se t.ex. Anders Franzén, Göta hovrätt – rättvisans hemvist under fyra sekel, Jönköping: Jönköpings läns museum, 2016, s. 9 (”Ingen annan byggnad i landet har inrymt samma verksamhet under så lång tid, omman bortser från kyrkor och försvarsanläggningar.”). Om både Malmö tingsrätt ochGöta hovrätt flyttar till nya byggnader torde Svea hovrätt ta över förstaplatsen eftersom den domstolen funnits i Wrangelska palatset sedan är 1756, därnäst kommer Blekinge tingsrätts verksamhet i Karlskrona rådhus, som har varit domstolsbyggnad sedan1790-talet. 41
rättsordningen under den danska tiden: före 1658 dades 1614 av Christian IV på gränsen mellan Gärds och Villands härad. Den nya staden ersatte Vä, som hade bränts ned av svenskarna.37 ChristianIII, dansk kung under perioden 1534-59, var övertygad lutheran och genomförde reformationen i Danmark 1536. Detta innebar att uppdelningen mellan den katolska kyrkans rättsordning och den världsliga rättsordningen försvann, och staten blev ensam ansvarig för rättsordningen, med återgång till tio Guds bud i stället för den rättsutveckling som skett inom den kanoniska rätten. Bl.a. straffrätt och äktenskapsrätt samt utbildningsväsende och fattigvård påverkades av detta. T.ex. fick Malmö rådhusrätt, i stället för domkapitlet i Lund, börja avgöra äktenskapsskillnadsmål.38 Detta hindrade inte att arvet efter den kanoniska rätten fortsatte att ha inflytande, t.ex. på processrättens område. Kyrkorätten reglerades genom en kyrkoordning som trycktes på latin 1537 och senare utkom på danska.39 Kongens Retterting, som bestod av kungen och riksråden, fortsatte att vara högsta domstol, och även de övriga världsliga domstolarna bibehölls. Landstinget, som leddes av landsdomaren, och häradstingen, som leddes av häradsfogdar, var nu mera renodlade domstolar. Landsdomaroch häradsfogdeämbetena professionaliserades. Rådhusrätterna i de största städerna, t.ex. Malmö, jämställdes med landstingen, och deras domar kunde då överklagas direkt till Kongens Retterting. Om någon dömdes till döden måste domen fastställas av åtminstone landstinget innan den kunde verkställas.40 I såväl Danmark som Sverige var det vid 1600-talets början en viktig tanke att Guds förtörnelse över en befolknings synder kom till uttryck 37 Karl Enghoff, Kristianstad 1614-1914. Historisk festskrift, Kristianstad: Stadsfullmäktige, 1914, s. 1 ff. 38 SinikkaNeuhaus, Reformation och erkännande. Skilsmässoärenden under den tidiga reformationsprocessen i Malmö 1527-1542, Lund: Lunds universitet, 2009. 39 Kjær och Vogt 2020 s. 105 ff. 40 Kjær och Vogt 2020 s. 79 f., 113, 127 och 129 ff. 42 Reformation och instansordning
rättsordningen under den danska tiden: före 1658 genom att landet tillfogades olyckor, såsom missväxt och bakslag i krig. Det var därför viktigt att befolkningen följde tio Guds bud. Detta kom till uttryck t.ex. i Danmark genom lagstiftning 1629 och i Sverige genom Karl IX:s appendix till landslagen 1608.41 Den första trolldomsprocessen i Malmö hölls 1543 mot Gyde Spandemager, som påstods genom sina trollkonster ha förhindrat den danska flottan från att få förlig vind.42 I Sverige fanns inte ett instansordningssystem som motsvarade det danska, utan i städerna fanns rådhusrätter och på landet häradsrätter och lagmansrätter. Kungen dömde tillsammans med några riksråd som högsta instans eller delegerade sin domsrätt till några riksråd. Det gjordes olika försök att inrätta en högsta domstol under 1500-talet, men först när hovrätten inrättades 1614 fick Sverige en permanent ordning med en professionellt verkande överinstans.43 Hovrätten utgjorde en lösning på problemet med den osäkra situationen för den högsta dömande makten, särskilt i tider då kungen var frånvarande från riket. Kungen förbehöll sig dock rätten att i extraordinära fall bevilja en part förmånen att han själv granskade avgörandet, beneficium revisionis. Genomdenna kungens verksamhet i riksrådet utvecklades Justitierevisionen, som 1789 blev ombildad till Högsta domstolen. Hovrätten bildades med inspiration från en typ av högre domstolar i Europa vilka utvecklats ur curia regis, kungens råd, t.ex. de franska s.k. parlamenten. En annan förebild var den tyska rikskammarrätten, Reichskammergericht, även om den inte hade utvecklats ur ett råd utan medve41 Kjær och Vogt 2020 s. 116 ff., Göran Inger, Svensk rättshistoria, Lund: Liber, 1980, s. 120 f. 42 Einar Bager, ”Trollpackor i Malmö. Urkundernas redovisning av häxprocesserna” i Malmö fornminnesförenings årsskrift 1957 s. 157 ff. 43 Göran Inger, Svensk rättshistoria, Lund: Liber, 1980, s. 112 f.; Sture Petrén, Stig Jägerskiöld och Tord O:son Nordberg, Svea hovrätt. Studier till 350-årsminnet, Stockholm: Norstedts, 1964;Mia Korpiola, ”General Background:From Judicial Crisis to Legal Revolution through the Svea Court of Appeal” i Mia Korpiola (red.) The Svea Court of Appeal in the Early Modern Period: Historical Reinterpretations and New Perspectives”, Stockholm: Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2014, s. 23 ff. 43 Svea hovrätt
44 Den första bilden på en svensk rättegång. Svea hovrätt avbildad på omslaget till Christopher Reusners utgåva av rättgångsprocessen år 1619
svea hovrätt tet inrättats som en högsta domstol.44 Rikskammarrätten var den kejserliga domstolen inom det tysk-romerska riket. I 1614 års rättegångsordinantia kallades den nya domstolen ”wår Konungzlige Hoffrätt och öfwerste Doom uthi wår Stadh Stockholm”,45 och i andra handlingar från den första tiden kallas den omväxlande parlament, dicasterium, collegium, broderskap och hovrätt; det sista namnet efter inspiration från det tyska Hofgericht. Den kallades också konungsnämnd eller konungens högsta nämnd; den sistnämnda formuleringen fanns i 8 kap. 1 § rättegångsbalken till dess att nuvarande rättegångsbalk trädde i kraft 1948. Förekomsten avbeneficium revisionis och att kungen förbehöll sig rätten att vara högsta domare är känt från andra länder.46 Förhållandet mellan 1614 års rättegångsordinantia och 1615 års rättegångsprocess, där möjligheten att be om kungens granskning av hovrättsavgörandena lagfästes, är en av de mer omdiskuterade frågorna i svensk rättshistoria. Det har hävdats att det var en förändring som reducerade hovrätten till en mellaninstans, men det finns också tecken som tyder på att möjligheten till beneficium revisionis var avsedd att finnas redan från början.48 Efter tyskt mönster skulle en del av ledamöterna vara adliga och en del juristutbildade ofrälse. Det angavs i 1614 års rättegångsordinantia att riksdrotsen skulle vara hovrättens president, och övriga ledamöter skulle 44 Mia Korpiola s. 31 ff. Se till dessa typer av domstolar C.H. (Remco) van Rhee, ”Continental European superior courts and procedure in civil actions (11th-19th centuries)” i Olivier Moréteau m.fl. (red.), Comparative Legal History, Cheltenham: Elgar, 2019, s. 318 ff., samt Kjell ÅModéer och Martin Sunnqvist (red.), SuumCuique Tribuere. Legal Contexts, Judicial Archetypes and Deep-Structures Regarding Courts of Appeal and Judiciaries from Early Modern to Late Modern Europe, Stockholm: Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2018. 45 10 § 1614 års rättegångsordinantia i Joh. Schmedeman, Kongl. stadgar, förordningar, bref och resolutioner…angående justitiæ och executions-ährender, Stockholm: J. H. Werner, 1706, s. 137. 46 van Rhee 2019 s. 325. 47 Sven A. Nilsson, ”Gustav II Adolf” i Svenskt Biografiskt Lexikonbd 14; jfr också Modéer 1971 s. 9 f. 48 Mia Korpiola, ”A Safe Haven in the Shadow of War? The Founding and the Raison d’être of the New Court, Based on its Early Activity” i Mia Korpiola (red.), The Svea Court of Appeal in the Early Modern Period: Historical Reinterpretations and New Perspectives”, Stockholm: Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2014, s. 55 ff. på s. 75 ff., och Martin Sunnqvist, ”Insignia of Independence or Subordination? The Iconography of the Seals of the Svea Court of Appeal” i Mia Korpiola (red.), The Svea Court of Appeal in the Early Modern Period: Historical Reinterpretations and New Perspectives”, Stockholm: Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2014 (cit. 2014b), s. 355 ff. på s. 365 ff. 45
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=