75 OM TI\(;STinKR UNDER LANDSKAPSLAdARNA upphuulslagtM» ouh landslaf^en ej oftare än var 7ute daj^» —ulan älxMopande av nåi^on I'rund IT)!' j)åsläendel. 1 A. Itolinhiielv oeli M Wessén, Svenska landskapslagar 1 ser., är llK'td (s. 207 anm. .‘5 till l'L I pr) frandiälles »Denna regel IxH- ir»rslås sä. all liinsinannen icke ägde betunga allmogen med ling mer än (i regel) var sjunde dag: icke sä. all ling skulle hällas i \ arje vecka.» ^ 5. YticrU<i<irc om tolknintjcu ov rcylerno oiu/. tini/slidcr Den finslniimnda tolkningen — om lu'gelbundna veckoling — syiu‘s således ha IramirnMs ulan molsiigelse under 1000- och 1700tail'll och fiirra hiilflen av 1800-talel och fiirsl mol milten av 1800talel synes invändningar ha gjorts mol den. Dessa invändningar grunda sig tydligen icke pä de nya hjälpmedel fiir forskningen helriiflande di' medeltida lagarna, som vid ilen liden hlevo liltgiingliga. \’ail som finanlett den senare tolkningen synes ha varit dels vad Sjiigren framhållit, alt »man har svärl att falla behovet a\ sa liila sammanträden, sä myckel mer som lingslerminerna \oro ganska langa», dels vad Holmhäck antytt, att veckolingen skulle ha varit helungande fin’ allmogen. DelriilTande den förra inviindningen kan framhallas. alt det i sjiilva verket finns mycket i lagarna, som talar fin' behovet av liita sammaniriiden. h'ln' del finsta hade lingen hallils — all behandla icke endast rent rättsliga ärenden ulan också en rad frågor riirande häradets lin-vallning. För det andra fini'skrevs hetriiffanile vissa iirenden. att hehaiuHingen skulle ulstnickas iiver flere lingsdagar. och i andra fall liimnades frister pa Here lingsdagar viil behandlingen. 1 landska])slagarna finns jiä älskilliga stiillen sädana bestämmelser. ofta om tre lingsdagar. I synnerhet i 1’f)plondsIn</(>n iiro ilessa talrika. Sälnnda fordrades liir vittnesmål och edgäng tre lingsdagar. hud. IX skulle den som griper till vittnen namnge dem ])ä fiirsta tinget, visa framdem pa tlel andra och lata dem svärja pä del tredje och enl. 1 § 1 gällde detsamma om vittnen vid tvist om budkavle. l'ud. V ^ 1 skulle tiomannaed och aderlonmannaed fnllgiiras pä tre laga ting; pä del fiirsla skulle man ulfäsla eden, jiä ilel andra giva den till säsom tidigare fram-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=