(59 OM TINGSTIDKK UNDEH LANDSKAPSLAGARNA § 4. Tiu<fsti(l(’rn(i i dcu rättshisforiska litterdturcu 1 den riiltshisloriska lilloraUiren 1'innas representerade de hada inolsalla åsikterna oin bestäininelserna aiif'aende tinj'sliderna. den ena atl dessa l)estruninelser avsågo, alt ting verkligen skulle hållas varje vecka under de därlVir avsedda delarna av året, den andra all de avsågo endast ett medgivande ITir länsmannen resp. hiiradshiivdingen alt hålla ting så ofta. om så erlordrades. och rramlT)!' alll avsågo ell l'(")rhLid att hålla ling ollare ulom under särskill angivna omständigheter. Den IVirsliKimnda åsikten synes ha varit allenarådande 1'ram till millen av 1800-lalel. 1 ullalanden från liden efler 11)14 men hire 1744 års lag är del ollasi fråga om jämfcirelser mellan den då lilläm[)ade ordningen hir liiigstiderna och den lidigare tilkimpade under framhållandt'. all den hirra innehar en avvikelse från reglerna i lagen, d.v.s. Krisloffers landslag. 1 en hos Ignatius Meurer år IhGö tryckt utgåva av KrLL, vilken synes ha varit den första idgåva som upptog ann\ärkningar och hirklaringar under de särskilda kapitlen (de lidigare utgåvorna innehålla utom sjiilva lagtexten endast marginalhänvisningar) anmärkes under Tingmåla llalker Adll Gap. »Um Ire Laghlinga tima um Åår hwarl» efter angivande av de Ire lingsperioderna; »på hwilka Tijder ett Ting hiillz i hwar Weku» och ytterligare: »Och dher hwar siunde dagh» med hänvisning även till molsvarande regler i SdmL och IJL. Johan Sliernh(")()k gav i De jure Sveonum el Golhorum vetusto, år 1(172 Is. 42) en redogörelse för forna tiders lingsdagar och framhöll dels all under den lid av året. då rättegångar hölls, ting I iiislriiklioiion för Rof^ciiu-ntsrådel i Västergötland t.ö-lO anförde Gustaf I t>l.a.: Kfller thct (ty wärr) atl wij till thenne tijdh idlii inarfällelig måtte Lefunnet hafwe, hurulnmla lierullii Wårl Rige. hafwer waret cen gamincl missbruck oeli sedwane. alt the Iher lagh oeh rätt ibland Ware undersålher nihskifta skulle, båtle utbi halslöse oeh andre ringere saaker sådanne embeter bafwa måst met sådana personer som utbi Wår beskrefne lagh fast oförfarne äre, besatta warel. genom hwilket jemmerlige miss))ruk offla oeh mångesladz här ulhi Rijket bådhe med the ringe saaker (Ihem man borglige kallar) så oeh nthi the wiehtige halssaaker eller Edzöresbrutt. twert emoot wår Swenske lagh, emoot Gudz riittwise budord och förnufflen. oehristeligen handiet oeh dömbi blifwer iStiernman, a.a. s. I.å7 ff.i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=