6Ö OM TINGSTIDKR UNDER LANJ)SKAPSLA(;ARNA kalla Sasoin ovan i)åi)(‘kats i 1'råga oni landskapslagarna synas också dc pa 1'lcrc ställen i landslagarna upptagna bestämnudserna, att lagbrytare, soin tagits på bar gärning, skall gripas och bindas och biras till tings, lala bir atl ting skulle hållas i nära anslutning till brottet.’'* 1 landslagarna finnas emellertid stadganden. som tyda pa att lagfeiringen enligt dessa icke var lika brådskande som den syntes vara enligt landskapslagarna. Medan av dessa senare icke framgar annat iin att det var målsäganden, som fii-k f("»rvara brottslingen tills lagbiring skett, så stadgas i Mh^LL DrVl XXXI11 och KrLL DrVl XXX, att om en dråpare blir lagligen gripen, skall målsäganden (iverlämna honom till konungens liinsman (enl. Mk^LL) eller fogde (enl. KrLL). Denne skall sälla honom i konungens häkte och där förvara honom tills ting är instiimt och hans straff skall verkställas samt skall bira honom till tings och där återlämna honom till målsäganden (enl. MKLL) eller där (iverliimna honom i rätten (enl. KrLL). Och i Mk"LL Tj XXX och KrLL 'Fj XXXI stadgas, att om någon lagligen gripit sin ljuv, skall denue antvardas till kouungens länsman. Hestiimmelser om minsta antalet deltagare för ting finnas icke i .M1M>L. medan i KrLL föreskrives att minst ö man från varje fjärding skall komma till tinget '>at rättin ey nidherfalle». Ihdigt landslagarna tnnnos alllsa samma typer av ting. som angivits i fråga om landskapslagarna, och av skäl som framförts \ id behandlingen av dessa lagar, synas bestämmelserna om tingen av den fiirsta typen, veckolingen. böra tolkas så att tingen skulle hallas på en bestämd veckodag varje vecka under tingstimarna även beträffande KrLL. där icke som i MF2LL direkt påbud därom gives. Dock l)ör anmärkas, att de ovannämnda i landslagarna tillkomna bestämmelserna om alt brottsling i vissa fall skall överkimnas till länsman eller fogde för förvaring, kunna inverka på behovet av ofta återkommande ting. Och vidare, att bestämmelsen i KrLL XII atl det är häradshövdingen som skall stämma den tilltalade antingen själv eller genom utsedda män, vartill motsvarigSådana sla(l},'anden finnas i l)rå|)al)alken ined vilja i MELL XIX, XXXA’111. XXXIX och inolsvarande i KrLL XVIII, XXXV, XXXVI samt i Tjuvahalken i M1:LE I. V, VII, XII § 1. XXVII och motsvarande i KrLL I, VI, VIII, XIII § 1, XXVIII. .0
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=