62 SIGFRID SJiiBEKG vtdu et i oikiinne. och i Tingniålabalken VII Huru luvrwz fnug (ujhcr huiius. mer än ett i veckan. Hiirii härad-sling skall hällas. Isedan de tre »ling.s-tiina» omtalats) i /)essum fiiuum skulu luvra^zhöfj)ou(i(i J)iu(f hdua d euuru (ld(/b i hudrre uiku d ra'ttum l)iu(/s std}). Under dessa lider skola häradshiivdingarna hälla ting |)ä en dag i varje vecka pä rätt tingsplats. I KrLL saknas sådant direkt pähud i själva lagtexten om alt ting skulle hällas i viss ordning. Närmast motsvarande regel finns i Tingmålabalken VI, där i varje fall rubriken kan ge antydan om alt ett ting i veckan avsägs. VI Eth hcredz tluu(/h j hwdrie luiku oc eu thiu(/ stddher / luiurio herdde, oc huru händer sculu thiiuj sökiu. El] sculu hcredz tim/ flere ivuru j eim iniku d’u eth. intdu kouun(/s breff eller hudh komber: Av själva texten all döma skulle avsikten närmast vara att fiirhindra alt ting hiills för ofta. d.v.s. mer än en gäng i veckan ulan där angiven orsak. Olikheterna i dessa grundläggande heslämmelser skulle kunna lyda pä alt i MKLL avsägs en skärpning av reglerna f(>r lingen i jämförelse med landskapslagarna (inä ersättes med skall i medan i KrLL avsags en uppmjukning av reglerna.'^ hhnellerlid mäsle man vid tolkning av reglerna även taga hänsyn till (ivriga bestämmelser säsom tidigare framhällits i fräga om landskajislagarna. Och dessa (ivriga bestämmelser (iverensstiimma i stort sett med landskapslagarnas. Att det liksom i landskapslagarna fanns vissa pä f(irhand bestämda tiiigsdagar framgår av all i häda landslagarna (MKLL KrLL \dl ) intagits bestämmelsen frän ^'mL, att om lingsdag kom jiä en helgdag eller fastedag, sä skulle häradshiivdingen pä Liregående tingsdag utsätta den dag han ville hava ting. Gjorde han 1 H()lnil)äck-\Ves.si‘ii. Mai;mis tCrikssDiis landslai,'. Sthni 19(52 (s. 17.'). amii. lOi Iraniföre.s donna ä.sikl.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=