58 SIGFRID SJÖBERG .siir.skilt saniniankallade tingen Iraingär av ovan nämnda SdinL 'I'j VI § 1 och UL M XLI § 1. där i Iråga oin tjnvnad näinnes iiven ting på helgdag och under fastan. 1 detta saininanliang kan vidare påpekas, att i UL V § 1. där det stadgas att ed ej skulle avläggas under fasta eller helgdagsafton, oumiiinnas fyra ftirfastor: före jul, före påsk, före inidsoniniar och fiire Mikaelsinässan. Slutligen kan erinras omytterligare ett [)ar regler oin hundarestingen: dels att som villkor för att ting skidle kunna hållas stadgas. att minst ett fih-eskrivet antal biinder. utom länsman och domare, infunnit sig, enligt SdniL II j)!' och UL I § t lö man och enligt VmL XI 12 man, dels att i SdniL 1, UL I pr och II ^ 1 och \'inL 1 stadgas att domarna skola komma till tinget på varje tingsdag. I‘]nl. .SdmL, UL. oeh \'mL fanns det sålunda tre olika slags ting. 1. De i SdmL 1. UL 1 pr, och \'mL 11 nämnda tingen, vilka liinsmannen »må hava* var sjunde dag på rätt tingsdag och Uir vilka icke Uireskrevs något särskilt kalletsehirfarande (jämför det tyska echtes Ding.) Dit Ixira också räknas de ting. som när tingsdag kom på helgdag eller fastedag, i stället höllos på annan veckodag enligt lysning på närmaste föregående tingsdag. Denna gruj)j) betecknas i det följande som de »vanliga» tingen. 2. De särskilda ting. som skidle hållas, när konungens hrev eller hud kom eller när lagmannen eller någon länsherre ville hava ting eller när vissa angivna brott fiirövats. och vilka ting |)a tredje tinget, om då icke var fasta eller helgdagsafton. i vilket fall den skulle avläggas på nästa tingsdag. Det var alltså endast oin det tredje tinget föll på en sådan dag. som den vanliga ordningen för edsavläggelsen liriits. doek eiulast genom att sjiilva edsavläggelsen ii|)psköts. Om tinget i övrigt nämnes intet och icke heller ges något stadgande för det fall att ett av de andra här avsedda tingen inföll på en sadan dag. Men eftersom alla eder skulle avläggas på rätt tingsdag och riitt tings|)lats, d.v.s. jiå laga ting och ej urtima ting (l’L \' § (>), hetuivde särskilt förhud mot edsavläggelse icke fcireskriNas för dag. då sådant ting icke fick hållas. Att fiirhud mot ed föreskrivits för helgdagsafton men ej föir helgdag, då man med större skill kunde ha väntat sådant förhud, kan hero på att ting icke fick hållas på sådan dag, men att detta synts så självklart, att siirskilt stadgande diirom i lagen ansetts överfhidigt. lietriiffande fastedag kan sådan tankegång ej tilliiinpas.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=