o o OM TINGSTIDKR UNDKH LANDSKAPSLAGARNA mcllaii linf,'en när lingsdag kom på helgdag eller lasledag, i vilket iall länsmannen på närmast lT)regående lingsdag sknlle knngiha, vilken dag han ville hava ling. Kungjorde han icke delta, kunde bönderna saklösl sitta hemma till nästa lingsdag. I SdmL och l’L linnes ingen sådan bestiimmelse. 1 samtliga tre lagarna omtalas också ting av helt annan karaklär och på annan plats än tingsstaden. Del är sådana, som länsmannen kallade hem lill bondens gård. då bonden etter ålal ej ville svara på tre laga ting (SdmL IV ^ 8. L^L III pr), eller då bonden icke ville åtala eller del att länsmannen krävt detla på Ire ting (^hnL XXllI ^ I). samt ting. som länsmannen, då han skulle lagsöka någon, som var lagligen saklälld lT)r brott, kallade till dennes by (UL Mil pr. VmL XVII pr). Och i SdmL \dl omniimnes ting, som en till hundaret kommen man. vilken har all u])pbjira konungens ensaksböler. kallar inliir sig. utan att del niimnes hur tinget skulle sammankallas. Lnder vissa lider av året, de s.k. 1'ridsliderna, 1'ick lagscikning ick(‘ g(")ras. Därom stadgades i llocken »Om 1'rid i lagsiikning» (SdmL XI, UL XIV, VmL XXIV). I’ridstiderna voro skördcfrid från Ololsmiissan 2h/7 till Michaelsmässan 2t)/h julfrid från julaftonen till åttonde dagen efter trettondedagen narfrid (ml. SdmL från midfastoscmd|agen| till helga torsdag (Kristi himmel färdsdag) t“nl. LL från kiire siuidag (5:e sönd. i fastan) till helga torsdag enl. VmL fran påskaftonen till pingstaftonen. (Se Hilai/a) Likaså skulle —da konungen bjöd ut ledung —frid råda i det hundare eller skeppslag, varifrån ledungen gått ut både uti mal och man (SdmL XI i; 1. UL XIV § 1) eller för alla dem, som for i ledung (VmL XXIV i; 1). Dessutom gällde speciella fridslider; (Mil SdmL Marknadsfrid i Slriingnäs vid 1 :a siind. i fastan, enl UL Distingsfriden i samband med dislingsmarknaden 2/2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=