02 suiFKii) sj()bi:r(; =Jordabalken =Hygsfiiingabalken. byalagsbalkeu =K<)pnialaJ)alken =Maidielgdsbalken =Tjuval)alken =l'](i.sr)resl)alken =Hr)gnialsbalken =bghnobalken =Dråpal)alken ined vilja =principiuni (Icirsla slyekel, »biiviidslyeket*. i varje flock) J H Kin M TJ i-:ds 11 in l-'gn DrVl pr I'didasl beträffande andra balkar än linginälabalken (bos Holmbäck-Wessén: rältegängsbalken) bar hänvisning till avsedd balk gjorts med ovanstående f<)rkortningar. När därf()r —säsom vid de flesta uppgifter om lagställen i texten — ingen balk anges, endast lag oeb flock, avses tingmalabalken. Kap. 1. TINGSTIDKH 1 L.\GAR OGH L1TTKR.\TUR ^ 1. Timjstider (för hundarestiiui) cnlifit Vj)j)l<tndsl<i(ien (IL). Sodcrinduntihujcn (SdniL) och VästnuinnolfK/cn (VniL) De nämnda tre landskapslagarna biira samman icke endast diirigenom att de lagsagor, där de gällde, bildade ett sammanbiingande område, den centrala delen av Svealand, de tre miilarlandskai)en. utan även i fraga om tillkomsttiden, årtiondena omkring år DfOO. Fcm' .SdmL ftireligga två editioner, codex A. som anses ha tillkommit någon gång mellan åren 12S1 ocb 1280. och codex B med stadfästelsebrev fran år 1827. VL bar stadfästelsebrev från år 129() ocb VmL anses ha tillkommit kort tid efter FL —omkring ar 18()().'’ De innehålla i stort sett likartade bestämmelser om ordningen bir tingen, och i detta axseende skilja de sig betydligt från såväl de övriga svealagarna som giitalagarna. Reglerna i de tre lagarna äro icke helt (överensstämmande. Men de skiljaktigbeter, som fiörekomma, innebära icke alla olikhet i •’ Se llar.ström. (i.. De sxenska rättskiillornas historia. I iippl., I.uiul DKiS, s. 41 —4<S.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=